Parhaat SER Podcastit (2022)

K

Kvanthopp

1
Mary Anning öppnade dörren till dinosauriernas försvunna värld – blev ignorerad av sin samtid 35:01

1M ago35:01

35:01

Brittiska Mary Anning (1799-1847) var en av grundarna av den moderna paleontologin, vetenskapen om det förhistoriska livet. Men hon blev mer eller mindre ignorerad av sin samtid. Anning var ju kvinna, och från arbetarklassen, utan formell utbildning – hon fick med nöd och näppe ens lära sig läsa och skriva. Lyckligtvis har hon fått upprättelse i vå…

K

Kvanthopp

1
Gnagarnas paradis som blev till ett överbefolkat helvete: Vad säger mus-utopins undergång om vår chans att överleva? 32:49

2M ago32:49

32:49

"Universum 25", var rubriken för ett djurförsök på möss som gjordes på 1970-talet. Syftet var att ta reda på vad som händer när saker och ting är så bra de kan vara, rent materiellt. Mössen fick allt de behövde: mat, värme, trygghet. Ändå utplånade muspopulationen sig själv totalt. Går det här på något sätt att tillämpa på oss människor? Är vi föru…

K

Kvanthopp

1
Manisk dans dag och natt tills fötterna blödde: 1518 års danspest fortsätter fascinera och förbluffa 31:28

2M ago31:28

31:28

Frau Troffea dansade som besatt flera dagar i sträck. Hon fick snart sällskap av andra, huvudsakligen unga kvinnor, och slutligen var de hundratals som satte skräck i stadens invånare med sitt dansande transtillstånd. Vad var det egentligen som hände den sommaren i Strasbourg 1518? För flera historiska och pålitliga källor vittnar om att den medelt…

K

Kvanthopp

1
Blir det sol eller regn på semestern? Det här säger de stora prognosinstituten om sommarens väder 29:29

2M ago29:29

29:29

"Varför har vi ett så kallt och ruskigt vårväder?” Vi skriver slutet av maj nu, och jag har fått den här frågan med jämna mellanrum ungefär sedan början av april. Ja, och den obligatoriska följdfrågan: “och säg nu, hurdant blir sommarens väder?” Lyssna på veckans Kvanthopp så vet du! Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…

K

Kvanthopp

1
Här är det supermassiva svarta hålet i hjärtat av vår galax – en snäll jätte som inte kommer att vara lugn för e 32:54

3M ago32:54

32:54

Vad är det egentligen för ett monster som lurar i hjärtat av vår hemgalax? Sagittarius A* kallas ofta för ett “monster” i rubrikerna, men stämmer det här? Hur farligt är bjässen i Vintergatans hjärta egentligen på de supermassiva svarta hålens skala? Är det lite som en super-mega-jättestor vulkan som kan vakna upp när som helst och sen har ingen ro…

K

Kvanthopp

1
Plastsoporna i Stilla havet överraskar forskarna – skräpvirveln visade sig sjuda av liv 30:13

3M ago30:13

30:13

Livet tycks vara i full färd med att anpassa sig och lära sig utnyttja de flytande plastsoporna i Stilla havet. Skräpmattorna håller sakta men säkert på att förvandlas till flytande rev, sprängfyllda med livets mångfald. Vissa forskare menar nu att om vi skulle avlägsna de här plastsoporna skulle vi göra mera skada än nytta. Redaktör: Marcus Rosenl…

K

Kvanthopp

1
Kraft från elden under våra fötter: Är geotermisk energi svaret på världens energiproblem? 32:36

3M ago32:36

32:36

Människor har badat i varma källor sedan paleolitisk tid och redan de gamla romarna värmde upp sina hus med geotermisk värme. Jordskorpan innehåller mer energi än vi någonsin hinner förbruka – helt och hållet koldioxidneutralt. Varför tar vi inte bättre vara på all den härliga gratisenergin? För bra för att vara sant? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-…

K

Kvanthopp

1
Den uråldriga, kosmiska kollisionen som gav månen sina två ansikten – och dyrbara mineraler åt framtidens månkolonister 33:56

4M ago33:56

33:56

Månens baksida ser väldigt annorlunda ut jämfört med den sida vi ser från jorden. Nu finns det en färsk teori om vad det beror på att vår måne är så asymmetrisk: en våldsam kollision för flera miljarder år sedan. Och hur det nu råkar sig så kan den här brutala rymdkrocken ha skapat en riktig skattkammare för gruvbolagen och framtida månkolonister a…

K

Kvanthopp

1
Den stora energiduellen: Kol mot väte, fossilt mot förnybart, förflutet mot framtid – vem tar hem titeln? 36:34

4M ago36:34

36:34

Är ni beredda på århundradets mest spännande match? Den här veckan i Kvanthopp: Energimästerskapet! I den röda hörnan, tungviktaren och regerande mästaren, kol. I blåa hörnan, lättviktaren och uppstickaren, väte. Den ultimata energiduellen. Vem är de två? Varifrån kommer de? Varför borde just du bry dig om hela den här matchen? Lyssna så vet du!Red…

K

Kvanthopp

1
Månfärder, monster och tidsmaskiner: Science fictions pionjärer satte ribban högt och varnade för teknologins skuggsidor 36:39

4M ago36:39

36:39

Hur fick den moderna science fiction-genren sin början? Vem var den första regelrätta science fiction-författaren? Vad sade de tidiga science fiction-böckerna om sin tid - och om vår? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

K

Kvanthopp

1
Svärden som smiddes till plogar: Tekniken som krigen gav oss 31:34

4M ago31:34

31:34

Mikrovågsugnen, konservburken, sanitetsbindan m.m. Hur hemskt, galet och hjärtskärande krig än må vara, så lever vi i en värld som är full av teknologi som har sitt ursprung på slagfältet. Och varför skulle man då inte utnyttja den militära teknologin till fredliga syften. Smida plogar av svärden, liksom. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvantho…

K

Kvanthopp

1
Trött på krig, pandemi och elände? Det finns parallella världar där saker är bättre, säger kvantmekaniken 36:04

5M ago36:04

36:04

I onda tider som vår egen, finner åtminstone jag ofta mig själv grunnande kring huruvida det kanske finns parallella världar där saker inte är lika illa. Där smartare beslut har tagits som ledde till en bättre, eller åtminstone mindre destruktiv utgång. Och hur det nu råkar sig så existerar sådana världar, åtminstone om man utgår från kvantmekanike…

K

Kvanthopp

1
Kriget i Ukraina hotar öka störningarna i satellitnavigeringen – därför borde du bry dig 33:45

5M ago33:45

33:45

Vi lever i en värld som är fullkomligt besatt av att kunna bestämma sin position på en meter eller till och med en millimeter när. Därför har vi satellitnavigering. GPS, GLONASS, Galileo, vad de allt heter. Och de påverkar samhällets alla nivåer, från flygplanens navigering till banktjänsterna. Kriget i Europas hjärta kan påminna oss om hur sårbart…

K

Kvanthopp

1
Adjö till Internationella rymdstationen? Ukrainakriget känns av till och med i rymden 36:16

5M ago36:16

36:16

Att Ryssland nu har gjort sig omöjlig som samarbetspartner lämnar ett enormt hål efter sig i rymdsektorn. Till exempel Internationella rymdstationen hotar nu att gå åt pipan. Men också raketbranschen och utforskningen av Mars är ett frågetecken när kriget i Ukraina rasar vidare. Och vad händer med satellitnavigeringen som samhället är väldigt beroe…

K

Kvanthopp

1
Så viktigt är Ukraina för Europas och världens livsmedelsförsörjning och industri 25:38

5M ago25:38

25:38

I oroliga tider som dessa är det ibland lite svårt att veta vad man ska tro på av allt som delas på sociala media. Under de första dagarna av den ryska invasionen av Ukraina delades ett viralt inlägg på sociala media, med rubriken Why Ukraine matters. "Ukraina är största producenten i världen av si och tredje största exportören i Europa av så". Men…

K

Kvanthopp

1
Mörkermanifestet: En lovsång till natten 34:28

6M ago34:28

34:28

Gatljus och konstgjord belysning håller på att ta över den naturliga natten. Ljusföroreningen sprider sig. Vi lyser upp mörkret med artificiellt ljus som stör flyttfåglars navigering, sköldpaddors vandring till strandkanten, insekternas pollinering, ålarnas migration och korallrevens överlevnad. Samtidigt får vi själva sämre sömn, koncentrationssvå…

K

Kvanthopp

1
Stora strömavbrott och utslagna satelliter: Hur väl förberedda är vi på en riktigt kraftfull solstorm? 34:20

6M ago34:20

34:20

Solens ökade aktivitet innebär chansen att vi ska få njuta av mer praktfulla norrsken, men det betyder också en ökad risk för trubbel, bland annat för satelliterna som kretsar kring jorden. SpaceX förlorade den 3 februari inte mindre än fyrtio internetsatelliter när en geomagnetisk storm från solen slog till. Hurdana skador skulle en riktigt stor s…

K

Kvanthopp

1
Meteorologen som förändrade världen: Carl-Gustaf Rossby gav oss den moderna väderprognosen 32:21

6M ago32:21

32:21

Långt innan Greta Thunberg läxade upp världen i klimatfrågan, förklarade den här svensken hur atmosfärens skeenden påverkar oss alla. Meteorologins pionjär Carl-Gustaf Rossby, en av de mest inflytelserika människor som du aldrig har hört talas om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

K

Kvanthopp

1
Drakes ekvation: När vetenskapen började ta utomjordingar på allvar 33:55

6M ago33:55

33:55

“Är vi ensamma i universum” hör till mänsklighetens främsta obesvarade frågor som håller både astronomer, filosofer och Hollywoods manusförfattare vakna om nätterna. Vissa är mera specifika i sina spörsmål. “Hur många andra civilisationer finns det där ute, utöver oss?” Faktum är att det finns en ekvation, ett matematiskt och vetenskapligt försök a…

K

Kvanthopp

1
Det jordiska livet i vågskålen: Vad väger mer, åtta miljarder människor eller fem kvintiljoner bakterier? 39:13

6M ago39:13

39:13

Hur mycket är många människor? Man får ju lätt bilden av en planet som kryllar av människor och inte så mycket annat. Är det verkligen så här? Låt oss titta närmare på det. Hur mycket av livets sammanlagda vikt på 550 miljarder ton kol sitter oss, människorna? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…

K

Kvanthopp

1
Eldringen visade sin förödande kraft – därför blev paradisöarna i Tonga till vulkanhelvete 34:21

7M ago34:21

34:21

Tonga i södra Stilla havet fick den 15 januari uppleva vulkanismens destruktiva kraft hårdare än någon annan hittills under det här seklet. Den vulkaniska explosionens kraft motsvarade tio megaton trotyl. Men vulkanerna är ett tveeggat svärd, livet på jorden skulle inte vara möjligt utan dem.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…

K

Kvanthopp

1
Immunförsvarsmakten slår till igen: Här är trupperna som patrullerar inuti din kropp 31:17

7M ago31:17

31:17

Vi bor på en brutal planet där allting vill döda nästan allt annat. Utom virusen, ironiskt nog. De vill ju de facto ingenting. De tänker inte, de har ingen strategi, virus är inte ens liv i ordets fulla bemärkelse. De är bara naturen som kastar lite skräp på väggen för att se vad som fastnar. Men det betyder ju förstås inte att vi inte måste försva…

K

Kvanthopp

1
Fråga Kvanthopp: "Var någonstans ägde big bang rum? 33:38

7M ago33:38

33:38

Hur kan det komma sig att vi fortfarande kan se ljuset från universums barndom? Skulle vi kunna skicka en rymdsond till platsen där big bang ägde rum? Bland annat de här lyssnarfrågorna besvaras i veckans fråga Kvanthopp-specialavsnitt. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

K

Kvanthopp

1
Så hinner jultomten besöka alla hem under julaftonen - använder sig av knep från kvantmekaniken! 28:42

8M ago28:42

28:42

I juldagens Kvanthopp hör vi om en teori rörande julgubbens förmåga att besöka hela världens barn under ett och samma dygn. Vi hör också om om varför vi egentligen firar just den 25 december. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

K

Kvanthopp

1
Mannen bakom tomteskägget: Nikolaus undergöraren, barnens, bryggarnas, de ogiftas och ångerfulla tjuvars skyddshelgon 29:33

8M ago29:33

29:33

Så häv var s:t Nikolaus (Nikolaus, biskopen av Myra) när det kom till att göra mirakel att han sedermera blev känd som Nikolaus undergöraren. Följaktligen vill alla ha hans beskydd: Nikolaus är skyddshelgon för sjömän, köpmän, bågskyttar, ångerfulla tjuvar, barn, bryggare, pantlånare, ogifta människor och studenter. Aj jo, och så kommer han (eller …

K

Kvanthopp

1
Erfurtska latrinolyckan: När sextio tyska furstar och adelsmän drunknade i avföring 35:09

8M ago35:09

35:09

Det är svårt att undvika termen "skitdag" när vi talar om den erfurtska latrinolyckan. Tyskarna kallar katastrofen för Erfurter Latrinensturz, den erfurtska latrinolyckan. Den där dagen i juli 1184 då sextio eller fler av det tysk-romerska rikets mest inflytelserika personer drunknade i en latringrop. Vad var det som hände och vilka blev följderna?…

K

Kvanthopp

1
Den sexuella fortplantningen: Livets sätt att skydda vårt DNA från syret som vi andas 36:58

8M ago36:58

36:58

Syre är ju ett effektivt bränsle för livet. Men ett bränsle som kommer med ett högt pris. Att andas syre är väldigt slitsamt för kroppen. Faktum är att det tar livet av oss till slut. Det tidiga livet i jordens urhav insåg för två miljarder år sedan att det behövdes ett knep för att skydda arvsmassan mot syrets korroderande verkan. Det knepet tillä…

K

Kvanthopp

1
Kvanthopp live från bokmässan: Hur många sidor har livets bok? 28:51

9M ago28:51

28:51

Mitt livs mest fascinerande bok är en som jag varken har läst eller skrivit ännu. Eller ska vi säga att jag håller på och skriver den, men jag har förhoppningsvis flera kapitel kvar ännu. Jag talar förstås om livets stora bok som levande varelser har skrivit i mer än tre miljarder år här på jorden. I veckans Kvanthopp hör vi en liveupptagning från …

K

Kvanthopp

1
Dags att tänka på smådjuren och mikroberna som ser till att du och jag har mat på tallriken 32:11

9M ago32:11

32:11

Det är på några ynka tiotals centimeter allra närmast våra skosulor som allt det viktigaste händer. Det här otroligt tunna, sårbara skiktet, där bland annat markens mikrober och daggmaskarna bor, är vår matjord. Som heter matjord av en god orsak. Utan den, ingen mat på våra bord. Häng med på en tur ut på åkern och hör mer om småkrypen som föder oss…

K

Kvanthopp

1
Är jorden platt? Nej, det är den fortfarande inte – här är sju sätt att bevisa det 33:08

9M ago33:08

33:08

Hur ska vi kunna komma överens om viktiga saker som berör hela mänskligheten när vi inte ens tycks kunna komma överens om formen på vår planet, jorden? När föddes tanken på en platt jord, och hur kan du vara säker på att jorden de facto är rund? Lyssna på Kvanthopp, så vet du. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…

K

Kvanthopp

1
Klimatkrisen och sorgens fem faser – om att pendla mellan förnekelse, ilska och acceptans 35:25

9M ago35:25

35:25

Vårt sätt att reagera på de allt dystrare klimatutsikterna går ofta att placera in på skalan över sorgens fem faser, eller Kübler-Ross-modellen. Den utvecklades ursprungligen som ett redskap för att handskas med sina känslor då man fick höra att man skulle dö. Kübler Ross-modellens fem faser av sorg är förnekelse, ilska, förhandling, depression och…

K

Kvanthopp

1
Kvanthopps tribut till Så funkar det-böckerna: Så funkar led-lampan, luftvärmepumpen och platt-TV:n 35:23

9M ago35:23

35:23

Joe Kaufmans Så funkar det-bok lärde många av oss som växte upp på 70-talet hur tekniken omkring oss fungerade. I veckans avsnitt går vi i Joe Kaufmans fotspår, men uppdaterar prylparken med några nya grejer: led-lampan, luftvärmepumpen och plattskärms-TV:n. Vad får led-lampan att lysa? Hur beter sig luftvärmepumpen för att ta värme utifrån och fly…

K

Kvanthopp

1
Här kommer metaversum – nästa generations internet blir en virtualvärld, och Mark Zuckerberg vill bli dess president 34:31

10M ago34:31

34:31

I framtiden kommer du inte att vara på Internet. Internet kommer att vara på dig. Istället för små skärmar i våra händer, vill Facebook bygga någonting som användaren kan flytta in i helt och hållet. Bokstavligen. En tredimensionell virtualvärld för samtliga våra sinnen, ett kaninhål kallat metaversum. Är du beredd? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-po…

K

Kvanthopp

1
Harvardprofessorns hälsning till de superrika: hjälp de fattiga så blir ni ännu rikare 33:10

10M ago33:10

33:10

Att satsa på utbildning för fattiga barn och att jämna ut sociala klyftor är inte bara välgörenhet. Det är en smart investering i framtida välstånd, säger Robert Putnam, professor i statsvetenskap vid Harvard-universitetet, omnämnd som världens mest inflytelserika akademiker. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…

K

Kvanthopp

1
Det du inte visste att du ville veta om årets vetenskapliga Nobelpris 26:22

10M ago26:22

26:22

Veckans Nobelskörd bjöd på det kanske mest sensuella Nobelpriset någonsin, en hyllning till närheten och värmen. Nobelkommittén levererade också ett ställningstagande för klimatet. “Uppvärmningen är ett faktum, och vi orsakar den. Så här vet vi det." Och kemipriset gick till forskarna bakom en innovation som ger världen grönare kemi. Lyssna vidare …

K

Kvanthopp

1
Avtryck i det okända: Forskare och konstnärer lär varann förklara världen bättre 40:37

10M ago40:37

40:37

Med allt högljuddare vaccinmotståndare, klimatskeptiker och konspirationsteoretiker har det blivit allt viktigare att forskarna kan kommunicera, för att så tydligt och enkelt som möjligt förklara hur världen på riktigt fungerar. I det här avsnittet möter vi några forskare och konstnärer som på sistone har hjälpt varandra att bli bättre på just det,…

K

Kvanthopp

1
Fråga Kvanthopp 2: Varför får rymdsonderna inte soppatorsk, och vad händer när Andromedagalaxen rammar Vintergatan? 33:56

11M ago33:56

33:56

Vi efterlyste frågor om allt mellan himmel och jord, och ni sträckte upp handen! Här kommer svar på några av dem. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

K

Kvanthopp

1
Snart premiärdags för James Webb-teleskopet – ska spana efter stjärnljuset från universums gryningstid 36:19

11M ago36:19

36:19

Få föremål har förmågan att förändra vår syn på universum och oss själva på samma sätt som ett rymdteleskop. Och snart lyfter rymdteleskopet James Webb, det största och mäktigaste av dem alla mot skyn, efter årtionden av förseningar, budgetöverskridningar och tekniskt strul. Förbered dig på att gapa av hänförelse! Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post…

K

Kvanthopp

1
Trollsländan, evolutionens perfekta lilla attackhelikopter - dödligast i skyn i 320 miljoner år 32:20

11M ago32:20

32:20

Den luftburna jägaren - en rovfågel eller en insekt - är något av evolutionens mest komplexa utvecklingsprogram. Förmågan att manövrera smidigt i tre dimensioner som den Röde baronen i sitt Fokker-plan, medan du överlistar ditt byte (vars väjningsmanövrer ofta håller motsvarande, imponerande rang), det är ingen liten bedrift. Och kungen av de flyga…

K

Kvanthopp

1
S/y Night Train visar vägen – har dieselmotorns exodus från maskinrummet inletts till sjöss? 29:06

11M ago29:06

29:06

Med sitt midnattsblåa skrov är det inte svårt att förstå varför den ståtliga slupen heter Night Train. Den 17 meter långa och 25 ton tunga skönheten ägs av Johan Wentzel från Esbo. Tack vare elkonverteringen som gjordes på båten i vintras är hon numera tyst som en viskning, både för segel och för motor. I veckans Kvanthopp går vi ombord på Wentzels…

K

Kvanthopp

1
Smart allätare med dåligt sprithuvud – den fantastiska, fascinerande och irriterande bananflugan 34:22

12M ago34:22

34:22

I vår kamp mot sjukdomarna blir genetiken viktigare dag för dag. Få andra organismer har gjort så mycket för att lära oss tolka våra gener och deras funktioner som bananflugan, Drosophila melanogaster. Vi delar uppemot 70% av vårt genom med den lilla krabaten. Vi och bananflugorna har dessutom samma förkärlek för alkohol och sötsaker. Bananflugan r…

K

Kvanthopp

1
Miljardärerna som bjöd på sommarens stora rymdshow - vem är de och vad vill de? 39:24

12M ago39:24

39:24

Miljardärerna Richard Branson, Jeff Bezos och Elon Musk tycks ha ett gemensamt mål. Att göra det möjligt att lämna jorden så fort som möjligt, utan att snåla med stålarna. Men de har väldigt olika strategier för att nå sitt mål. Tekniken och raketerna de använder skiljer sig märkbart från varandra. Den här veckans Kvanthopp handlar om megamagnatern…

K

Kvanthopp

1
Så blev gräsmattan den västerländska medelklassens själslandskap 35:21

12M ago35:21

35:21

Populärvetenskap för nyfikna människor. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi

K

Kvanthopp

1
När det jordiska livet nästan dog ut totalt: Perm-trias-massutdöendet, en 252 miljoner år gammal mardröm 35:47

1y ago35:47

35:47

Perm-trias-massutdöendet var en aldrig förr skådad skärseld för livet på jorden. Två grupper av djur lyckades överleva krisen (med nöd och näppe), två rivaliserande läger som senare skulle komma att axla världsherraväldet i tur och ordning: sauropsiderna och synapsiderna, dinosauriernas och däggdjurens förfäder. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: …

K

Kvanthopp

1
UFO: Besök från andra världar eller överhettade hjärnor i oroliga tider? 35:39

1y ago35:39

35:39

Världen befinner sig än en gång i UFO-feberns grepp. Nu i dagarna ska en hett efterlängtad rapport publiceras i USA, där myndigheterna lägger korten på bordet om vad de vet. Men hur började det hela, och vad säger UFO-observationerna om oss själva? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…

K

Kvanthopp

1
Trädet som var medelålders då pyramiderna byggdes, och naturens övriga nestorer 35:15

1y ago35:15

35:15

Den äldsta (dokumenterade) människan blev 122 år gammal. Fransyskan Jeanne Calment, som gick bort i augusti 1997. Det må låta som en hög ålder, men i naturen är åldrar på tusentals år vardagsmat. Det finns till och med de som i princip är odödliga. Vad kan vi lära oss av dem? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…

K

Kvanthopp

1
Den ultimata evighetsfrågan: Har tiden ett slut (och vad händer sedan)? 37:11

1y ago37:11

37:11

Få begrepp har det gått en sådan inflation i som i evigheten. "Det tog en evighet att köa till försäkringsbolagets kundtjänst". "Coronaisoleringen har pågått i evigheter!" Men vad är en evighet egentligen? Tiden hade en början, men har den ett slut? Vad säger vetenskapen? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…

K

Kvanthopp

1
Jästsvamparna ger oss vårt dagliga bröd, öl och vin — vårt äldsta och viktigaste biologiska partnerskap 33:00

1y ago33:00

33:00

Vid sidan av elden är tämjandet av jästsvamparna sannolikt mänsklighetens viktigaste innovation. Vi skulle inte finnas här som civilisation om vi inte hade lärt oss utnyttja jäsningsprocessen till att frigöra maximalt med näring från vår föda. Plus att surdegsbakandet gav oss någonting att pyssla med under coronakarantänen. I framtiden kanske de mä…

K

Kvanthopp

1
Verklighetens Jack och bönstjälken - kom så tar vi hissen till rymden! 32:10

1y ago32:10

32:10

Rymdraketer är bökiga, farliga och illa för miljön. Så varför inte bygga en hiss till rymden? Tanken kastades fram redan i slutet av 1800-talet, av raketpionjären och "rymdfartens fader" Konstantin Tsiolkovskij. Det enda som krävs är en lång kabel (tiotusentals kilometer) som förankras någonstans vid ekvatorn. Sedan sköter centrifugalkraften resten…

Kuuntelemisen arvoisia podcasteja

SPONSOROITU

SER podcastit

Download the App!

Kuuntelemisen arvoisia podcasteja

SPONSOROITU

Pikakäyttöopas