SOMM julkinen
[search 0]
Lisää
Download the App!
show episodes
 
Artwork

1
Kirjastokaista.fi

Kirjastokaista

Unsubscribe
Unsubscribe
Kuukausittain
 
Kirjastokaista.fi – Video- ja radio-ohjelmia kirjallisuudesta, kirjailijoista, kirjastoista ja niiden palveluista. Kirjastokaista osallistuu ohjelmillaan lukemisen edistämiseen sekä kirjastojen palveluiden ja ajankohtaisten teemojen esittelyyn ja markkinointiin. Lisäksi Kirjastokaista toimii koulutuskanavana mm. kirjastoammattilaisille ja alan opiskelijoille. http://www.kirjastokaista.fi Bibliotekskanalen.fi – Video- och radioprogram om litteratur, författare, bibliotek och bibliotekens tjän ...
  continue reading
 
Artwork

1
Kvanthopp

Yle Areena

Unsubscribe
Unsubscribe
Kuukausittain+
 
Kvanthopp - det du inte visste att du ville veta! Universum i dina öron med Marcus Rosenlund. Begripligt om allt från pyttesmå partiklar till världsalltets vidaste vyer. Ett nytt avsnitt på Yle Arenan varje lördag. Redaktör: Marcus Rosenlund Producent: Nicolina Zilliacus-Korsström Ansvarig producent: Annika Löfgren Ansvarig utgivare: Johanna Törn-Mangs 2021 Kvanthopp, sedan 2005 på Svenska Yles kanaler.
  continue reading
 
Loading …
show series
 
Toimittaja, kirjailija Kimmo Ohtonen tapaa Maailmanparannus-podcastissa asiantuntijavieraita, joiden kanssa hän parantaa maailmaa pohtien luonto- ja ympäristökysymyksiä. Etsiessään tiedonjyväsiä ja oivalluksia ympäristökysymysiin Kimmo huomasi, että teknologian huimasta kehityksestä huolimatta usein kurantein tieto löytyy kirjoista. Siksi podcastin…
  continue reading
 
Toimittaja, kirjailija Kimmo Ohtonen tapaa Maailmanparannus-podcastissa asiantuntijavieraita, joiden kanssa hän parantaa maailmaa pohtien luonto- ja ympäristökysymyksiä. Etsiessään tiedonjyväsiä ja oivalluksia ympäristökysymysiin Kimmo huomasi, että teknologian huimasta kehityksestä huolimatta usein kurantein tieto löytyy kirjoista. Siksi podcastin…
  continue reading
 
Toimittaja, kirjailija Kimmo Ohtonen tapaa Maailmanparannus-podcastissa asiantuntijavieraita, joiden kanssa hän parantaa maailmaa pohtien luonto- ja ympäristökysymyksiä. Etsiessään tiedonjyväsiä ja oivalluksia ympäristökysymysiin Kimmo huomasi, että teknologian huimasta kehityksestä huolimatta usein kurantein tieto löytyy kirjoista. Siksi podcastin…
  continue reading
 
Toimittaja, kirjailija Kimmo Ohtonen tapaa Maailmanparannus-podcastissa asiantuntijavieraita, joiden kanssa hän parantaa maailmaa pohtien luonto- ja ympäristökysymyksiä. Etsiessään tiedonjyväsiä ja oivalluksia ympäristökysymysiin Kimmo huomasi, että teknologian huimasta kehityksestä huolimatta usein kurantein tieto löytyy kirjoista. Siksi podcastin…
  continue reading
 
Toimittaja, kirjailija Kimmo Ohtonen tapaa Maailmanparannus-podcastissa asiantuntijavieraita, joiden kanssa hän parantaa maailmaa pohtien luonto- ja ympäristökysymyksiä. Etsiessään tiedonjyväsiä ja oivalluksia ympäristökysymysiin Kimmo huomasi, että teknologian huimasta kehityksestä huolimatta usein kurantein tieto löytyy kirjoista. Siksi podcastin…
  continue reading
 
Nu på måndag, den 29 augusti ska, enligt planen, den första (obemannade) raketen i Artemisprogrammet stiga mot skyn från Kennedy Space Center i Florida. Den står redan där och väntar på grönt ljus. Orion-kapseln, som rider på jätteraketen SLS, blir den första farkosten på femtio år som sänds på en bana till månen och tillbaka. För Nasa kan det här …
  continue reading
 
Kvanthopp kör igång höstsäsongen med ett litet praktiskt experiment i elhushållning ombord på en segelbåt. För att två tonåringar ska trivas ombord tillsammans med mamma och pappa, behöver de ha alla sina kära laddbara elprylar med sig. Marcus Rosenlund gav sina två pojkar en praktisk lektion i att elström inte kommer av sig själv, vill ni ladda få…
  continue reading
 
Brittiska Mary Anning (1799-1847) var en av grundarna av den moderna paleontologin, vetenskapen om det förhistoriska livet. Men hon blev mer eller mindre ignorerad av sin samtid. Anning var ju kvinna, och från arbetarklassen, utan formell utbildning – hon fick med nöd och näppe ens lära sig läsa och skriva. Lyckligtvis har hon fått upprättelse i vå…
  continue reading
 
"Universum 25", var rubriken för ett djurförsök på möss som gjordes på 1970-talet. Syftet var att ta reda på vad som händer när saker och ting är så bra de kan vara, rent materiellt. Mössen fick allt de behövde: mat, värme, trygghet. Ändå utplånade muspopulationen sig själv totalt. Går det här på något sätt att tillämpa på oss människor? Är vi föru…
  continue reading
 
Frau Troffea dansade som besatt flera dagar i sträck. Hon fick snart sällskap av andra, huvudsakligen unga kvinnor, och slutligen var de hundratals som satte skräck i stadens invånare med sitt dansande transtillstånd. Vad var det egentligen som hände den sommaren i Strasbourg 1518? För flera historiska och pålitliga källor vittnar om att den medelt…
  continue reading
 
"Varför har vi ett så kallt och ruskigt vårväder?” Vi skriver slutet av maj nu, och jag har fått den här frågan med jämna mellanrum ungefär sedan början av april. Ja, och den obligatoriska följdfrågan: “och säg nu, hurdant blir sommarens väder?” Lyssna på veckans Kvanthopp så vet du! Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…
  continue reading
 
Vad är det egentligen för ett monster som lurar i hjärtat av vår hemgalax? Sagittarius A* kallas ofta för ett “monster” i rubrikerna, men stämmer det här? Hur farligt är bjässen i Vintergatans hjärta egentligen på de supermassiva svarta hålens skala? Är det lite som en super-mega-jättestor vulkan som kan vakna upp när som helst och sen har ingen ro…
  continue reading
 
Livet tycks vara i full färd med att anpassa sig och lära sig utnyttja de flytande plastsoporna i Stilla havet. Skräpmattorna håller sakta men säkert på att förvandlas till flytande rev, sprängfyllda med livets mångfald. Vissa forskare menar nu att om vi skulle avlägsna de här plastsoporna skulle vi göra mera skada än nytta. Redaktör: Marcus Rosenl…
  continue reading
 
Människor har badat i varma källor sedan paleolitisk tid och redan de gamla romarna värmde upp sina hus med geotermisk värme. Jordskorpan innehåller mer energi än vi någonsin hinner förbruka – helt och hållet koldioxidneutralt. Varför tar vi inte bättre vara på all den härliga gratisenergin? För bra för att vara sant? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-…
  continue reading
 
Månens baksida ser väldigt annorlunda ut jämfört med den sida vi ser från jorden. Nu finns det en färsk teori om vad det beror på att vår måne är så asymmetrisk: en våldsam kollision för flera miljarder år sedan. Och hur det nu råkar sig så kan den här brutala rymdkrocken ha skapat en riktig skattkammare för gruvbolagen och framtida månkolonister a…
  continue reading
 
Är ni beredda på århundradets mest spännande match? Den här veckan i Kvanthopp: Energimästerskapet! I den röda hörnan, tungviktaren och regerande mästaren, kol. I blåa hörnan, lättviktaren och uppstickaren, väte. Den ultimata energiduellen. Vem är de två? Varifrån kommer de? Varför borde just du bry dig om hela den här matchen? Lyssna så vet du!Red…
  continue reading
 
Hur fick den moderna science fiction-genren sin början? Vem var den första regelrätta science fiction-författaren? Vad sade de tidiga science fiction-böckerna om sin tid - och om vår? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
  continue reading
 
Mikrovågsugnen, konservburken, sanitetsbindan m.m. Hur hemskt, galet och hjärtskärande krig än må vara, så lever vi i en värld som är full av teknologi som har sitt ursprung på slagfältet. Och varför skulle man då inte utnyttja den militära teknologin till fredliga syften. Smida plogar av svärden, liksom. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvantho…
  continue reading
 
I onda tider som vår egen, finner åtminstone jag ofta mig själv grunnande kring huruvida det kanske finns parallella världar där saker inte är lika illa. Där smartare beslut har tagits som ledde till en bättre, eller åtminstone mindre destruktiv utgång. Och hur det nu råkar sig så existerar sådana världar, åtminstone om man utgår från kvantmekanike…
  continue reading
 
Vi lever i en värld som är fullkomligt besatt av att kunna bestämma sin position på en meter eller till och med en millimeter när. Därför har vi satellitnavigering. GPS, GLONASS, Galileo, vad de allt heter. Och de påverkar samhällets alla nivåer, från flygplanens navigering till banktjänsterna. Kriget i Europas hjärta kan påminna oss om hur sårbart…
  continue reading
 
Att Ryssland nu har gjort sig omöjlig som samarbetspartner lämnar ett enormt hål efter sig i rymdsektorn. Till exempel Internationella rymdstationen hotar nu att gå åt pipan. Men också raketbranschen och utforskningen av Mars är ett frågetecken när kriget i Ukraina rasar vidare. Och vad händer med satellitnavigeringen som samhället är väldigt beroe…
  continue reading
 
I oroliga tider som dessa är det ibland lite svårt att veta vad man ska tro på av allt som delas på sociala media. Under de första dagarna av den ryska invasionen av Ukraina delades ett viralt inlägg på sociala media, med rubriken Why Ukraine matters. "Ukraina är största producenten i världen av si och tredje största exportören i Europa av så". Men…
  continue reading
 
Gatljus och konstgjord belysning håller på att ta över den naturliga natten. Ljusföroreningen sprider sig. Vi lyser upp mörkret med artificiellt ljus som stör flyttfåglars navigering, sköldpaddors vandring till strandkanten, insekternas pollinering, ålarnas migration och korallrevens överlevnad. Samtidigt får vi själva sämre sömn, koncentrationssvå…
  continue reading
 
Solens ökade aktivitet innebär chansen att vi ska få njuta av mer praktfulla norrsken, men det betyder också en ökad risk för trubbel, bland annat för satelliterna som kretsar kring jorden. SpaceX förlorade den 3 februari inte mindre än fyrtio internetsatelliter när en geomagnetisk storm från solen slog till. Hurdana skador skulle en riktigt stor s…
  continue reading
 
Långt innan Greta Thunberg läxade upp världen i klimatfrågan, förklarade den här svensken hur atmosfärens skeenden påverkar oss alla. Meteorologins pionjär Carl-Gustaf Rossby, en av de mest inflytelserika människor som du aldrig har hört talas om. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
  continue reading
 
“Är vi ensamma i universum” hör till mänsklighetens främsta obesvarade frågor som håller både astronomer, filosofer och Hollywoods manusförfattare vakna om nätterna. Vissa är mera specifika i sina spörsmål. “Hur många andra civilisationer finns det där ute, utöver oss?” Faktum är att det finns en ekvation, ett matematiskt och vetenskapligt försök a…
  continue reading
 
Hur mycket är många människor? Man får ju lätt bilden av en planet som kryllar av människor och inte så mycket annat. Är det verkligen så här? Låt oss titta närmare på det. Hur mycket av livets sammanlagda vikt på 550 miljarder ton kol sitter oss, människorna? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…
  continue reading
 
Tonga i södra Stilla havet fick den 15 januari uppleva vulkanismens destruktiva kraft hårdare än någon annan hittills under det här seklet. Den vulkaniska explosionens kraft motsvarade tio megaton trotyl. Men vulkanerna är ett tveeggat svärd, livet på jorden skulle inte vara möjligt utan dem.. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…
  continue reading
 
Vi bor på en brutal planet där allting vill döda nästan allt annat. Utom virusen, ironiskt nog. De vill ju de facto ingenting. De tänker inte, de har ingen strategi, virus är inte ens liv i ordets fulla bemärkelse. De är bara naturen som kastar lite skräp på väggen för att se vad som fastnar. Men det betyder ju förstås inte att vi inte måste försva…
  continue reading
 
Hur kan det komma sig att vi fortfarande kan se ljuset från universums barndom? Skulle vi kunna skicka en rymdsond till platsen där big bang ägde rum? Bland annat de här lyssnarfrågorna besvaras i veckans fråga Kvanthopp-specialavsnitt. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
  continue reading
 
I juldagens Kvanthopp hör vi om en teori rörande julgubbens förmåga att besöka hela världens barn under ett och samma dygn. Vi hör också om om varför vi egentligen firar just den 25 december. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi
  continue reading
 
Så häv var s:t Nikolaus (Nikolaus, biskopen av Myra) när det kom till att göra mirakel att han sedermera blev känd som Nikolaus undergöraren. Följaktligen vill alla ha hans beskydd: Nikolaus är skyddshelgon för sjömän, köpmän, bågskyttar, ångerfulla tjuvar, barn, bryggare, pantlånare, ogifta människor och studenter. Aj jo, och så kommer han (eller …
  continue reading
 
Det är svårt att undvika termen "skitdag" när vi talar om den erfurtska latrinolyckan. Tyskarna kallar katastrofen för Erfurter Latrinensturz, den erfurtska latrinolyckan. Den där dagen i juli 1184 då sextio eller fler av det tysk-romerska rikets mest inflytelserika personer drunknade i en latringrop. Vad var det som hände och vilka blev följderna?…
  continue reading
 
Syre är ju ett effektivt bränsle för livet. Men ett bränsle som kommer med ett högt pris. Att andas syre är väldigt slitsamt för kroppen. Faktum är att det tar livet av oss till slut. Det tidiga livet i jordens urhav insåg för två miljarder år sedan att det behövdes ett knep för att skydda arvsmassan mot syrets korroderande verkan. Det knepet tillä…
  continue reading
 
Mitt livs mest fascinerande bok är en som jag varken har läst eller skrivit ännu. Eller ska vi säga att jag håller på och skriver den, men jag har förhoppningsvis flera kapitel kvar ännu. Jag talar förstås om livets stora bok som levande varelser har skrivit i mer än tre miljarder år här på jorden. I veckans Kvanthopp hör vi en liveupptagning från …
  continue reading
 
Det är på några ynka tiotals centimeter allra närmast våra skosulor som allt det viktigaste händer. Det här otroligt tunna, sårbara skiktet, där bland annat markens mikrober och daggmaskarna bor, är vår matjord. Som heter matjord av en god orsak. Utan den, ingen mat på våra bord. Häng med på en tur ut på åkern och hör mer om småkrypen som föder oss…
  continue reading
 
Hur ska vi kunna komma överens om viktiga saker som berör hela mänskligheten när vi inte ens tycks kunna komma överens om formen på vår planet, jorden? När föddes tanken på en platt jord, och hur kan du vara säker på att jorden de facto är rund? Lyssna på Kvanthopp, så vet du. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…
  continue reading
 
Vårt sätt att reagera på de allt dystrare klimatutsikterna går ofta att placera in på skalan över sorgens fem faser, eller Kübler-Ross-modellen. Den utvecklades ursprungligen som ett redskap för att handskas med sina känslor då man fick höra att man skulle dö. Kübler Ross-modellens fem faser av sorg är förnekelse, ilska, förhandling, depression och…
  continue reading
 
Joe Kaufmans Så funkar det-bok lärde många av oss som växte upp på 70-talet hur tekniken omkring oss fungerade. I veckans avsnitt går vi i Joe Kaufmans fotspår, men uppdaterar prylparken med några nya grejer: led-lampan, luftvärmepumpen och plattskärms-TV:n. Vad får led-lampan att lysa? Hur beter sig luftvärmepumpen för att ta värme utifrån och fly…
  continue reading
 
I framtiden kommer du inte att vara på Internet. Internet kommer att vara på dig. Istället för små skärmar i våra händer, vill Facebook bygga någonting som användaren kan flytta in i helt och hållet. Bokstavligen. En tredimensionell virtualvärld för samtliga våra sinnen, ett kaninhål kallat metaversum. Är du beredd? Redaktör: Marcus Rosenlund. E-po…
  continue reading
 
Att satsa på utbildning för fattiga barn och att jämna ut sociala klyftor är inte bara välgörenhet. Det är en smart investering i framtida välstånd, säger Robert Putnam, professor i statsvetenskap vid Harvard-universitetet, omnämnd som världens mest inflytelserika akademiker. Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post: kvanthopp@yle.fi…
  continue reading
 
Veckans Nobelskörd bjöd på det kanske mest sensuella Nobelpriset någonsin, en hyllning till närheten och värmen. Nobelkommittén levererade också ett ställningstagande för klimatet. “Uppvärmningen är ett faktum, och vi orsakar den. Så här vet vi det." Och kemipriset gick till forskarna bakom en innovation som ger världen grönare kemi. Lyssna vidare …
  continue reading
 
Med allt högljuddare vaccinmotståndare, klimatskeptiker och konspirationsteoretiker har det blivit allt viktigare att forskarna kan kommunicera, för att så tydligt och enkelt som möjligt förklara hur världen på riktigt fungerar. I det här avsnittet möter vi några forskare och konstnärer som på sistone har hjälpt varandra att bli bättre på just det,…
  continue reading
 
Få föremål har förmågan att förändra vår syn på universum och oss själva på samma sätt som ett rymdteleskop. Och snart lyfter rymdteleskopet James Webb, det största och mäktigaste av dem alla mot skyn, efter årtionden av förseningar, budgetöverskridningar och tekniskt strul. Förbered dig på att gapa av hänförelse! Redaktör: Marcus Rosenlund. E-post…
  continue reading
 
Den luftburna jägaren - en rovfågel eller en insekt - är något av evolutionens mest komplexa utvecklingsprogram. Förmågan att manövrera smidigt i tre dimensioner som den Röde baronen i sitt Fokker-plan, medan du överlistar ditt byte (vars väjningsmanövrer ofta håller motsvarande, imponerande rang), det är ingen liten bedrift. Och kungen av de flyga…
  continue reading
 
Med sitt midnattsblåa skrov är det inte svårt att förstå varför den ståtliga slupen heter Night Train. Den 17 meter långa och 25 ton tunga skönheten ägs av Johan Wentzel från Esbo. Tack vare elkonverteringen som gjordes på båten i vintras är hon numera tyst som en viskning, både för segel och för motor. I veckans Kvanthopp går vi ombord på Wentzels…
  continue reading
 
I vår kamp mot sjukdomarna blir genetiken viktigare dag för dag. Få andra organismer har gjort så mycket för att lära oss tolka våra gener och deras funktioner som bananflugan, Drosophila melanogaster. Vi delar uppemot 70% av vårt genom med den lilla krabaten. Vi och bananflugorna har dessutom samma förkärlek för alkohol och sötsaker. Bananflugan r…
  continue reading
 
Miljardärerna Richard Branson, Jeff Bezos och Elon Musk tycks ha ett gemensamt mål. Att göra det möjligt att lämna jorden så fort som möjligt, utan att snåla med stålarna. Men de har väldigt olika strategier för att nå sitt mål. Tekniken och raketerna de använder skiljer sig märkbart från varandra. Den här veckans Kvanthopp handlar om megamagnatern…
  continue reading
 
Loading …

Pikakäyttöopas