Ekots Lördagsintervju podcast

Player FM - Internet Radio Done Right

17 subscribers

Lisätty three vuotta sitten

Sisällön tarjoaa Ekots lördagsintervju and Sveriges Radio. Ekots lördagsintervju and Sveriges Radio tai sen podcast-alustan kumppani lataa ja toimittaa kaiken podcast-sisällön, mukaan lukien jaksot, grafiikat ja podcast-kuvaukset. Jos uskot jonkun käyttävän tekijänoikeudella suojattua teostasi ilman lupaasi, voit seurata tässä https://fi.player.fm/legal kuvattua prosessia.

All About Change

1
Eli Beer & United Hatzalah: Saving Lives in 90 seconds or Less 30:20

14 päivää sitten30:20

Toista Myöhemmin

Listat

Tykkää

Tykätty

30:20

Eli Beer is a pioneer, social entrepreneur, President and Founder of United Hatzalah of Israel. In thirty years, the organization has grown to more than 6,500 volunteers who unite together to provide immediate, life-saving care to anyone in need - regardless of race or religion. This community EMS force network treats over 730,000 incidents per year, in Israel, as they wait for ambulances and medical attention. Eli’s vision is to bring this life-saving model across the world. In 2015, Beer expanded internationally with the establishment of branches in South America and other countries, including “United Rescue” in Jersey City, USA, where the response time was reduced to just two minutes and thirty-five seconds. Episode Chapters (0:00) intro (1:04) Hatzalah’s reputation for speed (4:48) Hatzalah’s volunteer EMTs and ambucycles (5:50) Entrepreneurism at Hatzalah (8:09) Chutzpah (14:15) Hatzalah’s recruitment (18:31) Volunteers from all walks of life (22:51) Having COVID changed Eli’s perspective (26:00) operating around the world amid antisemitism (28:06) goodbye For video episodes, watch on www.youtube.com/@therudermanfamilyfoundation Stay in touch: X: @JayRuderman | @RudermanFdn LinkedIn: Jay Ruderman | Ruderman Family Foundation Instagram: All About Change Podcast | Ruderman Family Foundation To learn more about the podcast, visit https://allaboutchangepodcast.com/ Looking for more insights into the world of activism? Be sure to check out Jay’s brand new book, Find Your Fight , in which Jay teaches the next generation of activists and advocates how to step up and bring about lasting change. You can find Find Your Fight wherever you buy your books, and you can learn more about it at www.jayruderman.com .…

Ekots lördagsintervju

Jaa

Sarjan koti•Feed

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

500 jaksoa

#Samhällen #Ekots Lördagsintervju #Sveriges Radios

Ekots lördagsintervju

17 subscribers

updated 2 päivää sitten

Jaa

Sarjan koti•Feed

I Ekots lördagsintervju ställs makten till svars. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Klas Wolf-Watz

500 jaksoa

#Samhällen #Ekots Lördagsintervju #Sveriges Radios

Kaikki jaksot

1
Saabs vd Micael Johansson: ”Det är tragiskt att det är ett krig som har triggat det här, men det är också ett väldigt sunt uppvaknande” 35:11

2 päivää sitten35:11

35:11

Micael Johansson om vad Europas upprustning betyder för Saab, om den transatlantiska länken och om att sälja vapen till en diktatur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan Rysslands storskaliga invasion av Ukraina har efterfrågan på försvarskoncernen Saabs krigsmateriel vuxit kraftigt. Saab har ökat i produktion och personal och försäljningen har stigit till rekordnivåer. Micael Johansson har varit vd för Saab sedan 2005 och arbetat inom företaget i snart 40 år. ”De tre, fyra senaste åren är ju ingenting som går att likna med de första 36, om jag säger så. Det har ju varit ett enormt uppvaknande i många länder. Man behöver faktiskt satsa pengar för att skapa avskräckning och försvar, att man får leva på det sättet man vill och skydda sitt land”, säger Micael Johansson. Teknikutvecklingen för krigsmateriel går snabbt, inte minst med hjälp av AI. Micael Johansson tycker att reglerna för upphandling av materiel behöver anpassas efter den snabba teknikutvecklingen, och att staten ska kunna upphandla en förmåga snarare än en viss produkt. ”Jag tror att vi måste se över upphandlingsregler och man måste se över modellen för hur man gör affären. Jag ser framför mig mer en prenumerationsmodell, ett abonnemang på en förmåga som hela tiden utvecklas”, säger Micael Johansson. Inte orolig för relationen till USA Saab har ett nära samarbete med amerikanska företag, exempelvis kommer runt hälften av komponenterna i Jas Gripen från USA. Saab säljer också materiel till USA och har egen tillverkning i landet. Micael Johansson säger att han inte är orolig för samarbetet med USA – trots president Trumps handelskrig och uttalanden om att USA inte längre ska försvara Europa. ”Den transatlantiska länken är väldigt viktig. Vi har väldigt bra relationer med amerikansk industri. Vi finns etablerade i USA, betraktas som ett lokalt amerikanskt företag i USA. Vi står för stora viktiga delar i deras försvarsförmåga. Så den här länken hoppas jag verkligen kommer att fortsätta vara stark. Men det är inget snack om att vi måste ta ett mycket större ansvar i Europa”, säger Micael Johansson. Många av dina resonemang bygger på att gällande avtal gäller. Att påskrivna kontrakt gäller. Trump-administrationen har inte alltid visat respekt för rättsprinciper. Hur säker kan du vara på att påskrivna kontrakt gäller? ”Jag måste utgå från att systemet fungerar och att gällande kontrakt gäller. Det finns samarbetsavtal på försvarsområdet mellan Sverige och USA som är starka. Vi har starka avtal med amerikansk industri. Jag kan inte se att de skulle plötsligt rivas upp. För då har man förstört allt som heter regelbaserad världsordning, jag har svårt att se att det skulle hända”, säger Micael Johansson. Sälja vapen till diktaturer Under förra året var Förenade Arabemiraten det största exportlandet av svenskt krigsmateriel enligt Inspektionen för strategiska produkter, ISP. Orsaken är att landet köpte två luftburna radarsystem, Global Eye, av Saab till ett värde av drygt sex miljarder kronor. Hur försvarar Micael Johansson att Saab säljer krigsmateriel till en diktatur som systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter? ”I grunden måste man förhålla sig till en FN-konvention, att alla har rätt att försvara sig och alla har rätt att ha ett försvar. Sen får man bedöma utifrån ett utrikespolitiskt perspektiv vilka länder vi ska kunna samarbeta med. Det värderas via myndigheten ISP med ett antal kriterier för om vi ska exportera till det här landet. Men i grunden handlar det om en viktig sak. Om det stöttar svensk förmåga att ha egen förmåga i vårt land genom att vi exporterar, så väger det väldigt tungt. I det här fallet handlar det främst om Global Eye som är ett övervakningssystem som Sverige sen har en möjlighet att just nu få upphandla och använda i ett nordiskt och ett NATO-perspektiv som vi annars inte hade haft”, säger Micael Johansson. Gäst: Micael Johansson, vd för Saab Programledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Mats Eriksson Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Fredrika Brunius Intervjun spelades in fredag den 9 maj 2025.…

1
Kristina Alvendal: ”Det är statliga myndigheter som har bidragit till att Sverige eventuellt inte lyckas nå klimatmålen 2030” 35:11

9 päivää sitten35:11

35:11

Regeringens industrisamordnare tycker att myndigheter sätter krokben för industrin och hon vill ändra myndigheternas uppdrag för att snabba på den gröna omställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kristina Alvendal är chef för statliga Accelerationskontoret och en av regeringens två industrisamordnare med uppdrag att underlätta industrins gröna omställning. Hon har tidigare varit moderat borgarråd i Stockholm. Den gröna omställningen i Sverige har drabbats av flera bakslag på senare tid. Batteritillverkaren Northvolt har gått i konkurs och andra satsningar har skjutits på framtiden, avslutats eller flyttas utomlands – alltmedan USA:s president Trump skapar osäkerhet i den globala ekonomin genom sina tullutspel. Men Kristina Alvendal säger att omställningen rullar på även om det går dåligt för vissa företag. ”Tittar man på hur det ser ut i hela landet, alla de hundratals företag som för flera år sedan påbörjade investeringar och förändringar i produktionslinan, så rullar den på”, säger hon. Enligt Kristina Alvendal är långsamma tillståndsprocesser i svenska myndigheter ett av de stora problemen för företagen i den gröna omställningen. ”Jag skulle säga att en av Sveriges akilleshälar just nu är att det är statliga myndigheter som lägger krokben för väldigt många av de företag och de affärsidéer som skulle kunna göra att det går fortare och att Sverige verkligen går i bräschen”, säger Kristina Alvendal. När nya industrier ska etableras, uppstår ofta målkonflikter . Klimatnytta, arbetstillfällen och satsningens ekonomiska vinst, kan ställas mot till exempel påverkan på den lokala miljön, samers rättigheter eller försvarsmaktens intressen. Men enligt Kristina Alvendal bör inte en myndighet få överklaga en annan myndighets beslut på samma sätt som idag. ”Den här typen av överklaganden är faktiskt någonting som försenar och försämrar för Sveriges totala möjligheter att ställa om och genomföra den gröna omställningen. I slutändan innebär ju det här att det är statliga myndigheter som har bidragit till att Sverige eventuellt inte lyckas nå klimatmålen 2030 och får betala böter till EU. Det är en ordning som är helt orimlig”, säger Kristina Alvendal. Om du får bestämma, då får försvaret inte överklaga någonting som Trafikverket har bestämt, därför att ni tycker att det försenar processen, är det så? ”Vi har sagt att det är rimligt att begränsa möjligheten. Exakt hur den här uppmaningen eller instruktionen till myndigheterna kan utformas håller nu Accelerationskontoret på att utreda och diskutera med massor av olika parter”, säger Kristina Alvendal. Också i Accelerationskontorets verksamhetsbeskrivning riktas kritik mot myndigheter, där står att: ”Svenska myndigheter, insatser och ramvillkor kan se fullt tillräckliga och ändamålsenliga ut i teorin, men in praktiken interagera på oförutsedda och elakartade sätt”. Regeringen och Sverigedemokraternas har vidtagit en rad åtgärder för att snabba på tillståndsprocesserna i den gröna omställningen och den 1 januari ändras miljöbalken i samma syfte. Kortade ledtider när det gäller detaljplaner och bygglov utreds just nu . ”Vi får väl se om det räcker. Det här var ju också någonting som jag tog upp i min expertrapport i produktivitetskommissionen, så det som ligger på bygglovssidan, det är ju en direkt följd av att flera aktörer har uppmärksammat år efter år efter år, regering efter regering på att det går för långsamt. Och nu har uppenbarligen den sittande regeringen tillsatt ett antal utredningar som tittar på det här. Men det räcker ju inte med en utredning. Man måste ju fatta beslut. Och sen ska det implementeras. Och det är ju nästa del som Sverige behöver bli bättre på. Man kan inte bara stifta lagen, de måste implementeras också”, säger Kristina Alvendal. Gäst: Kristina Alvendal , industrisamordnare och chef för statliga Accelerationskontoret Programledare: Per Bergfors Nyberg Kommentar: Pär Ivarsson , Ekonomiekot Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Erik Runeson Intervjun spelades in fredagen den 2 maj 2025…

1
Jimmie Åkesson (SD): ”Det Trump har åstadkommit hittills under de här månaderna är väl inte så positivt” 35:00

16 päivää sitten35:00

35:00

Jimmie Åkesson om likheten mellan SD:s ideologi och Trumps, om varför han vill banta myndigheter och så kommenterar han för första gången partiets valanalys efter EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I maj har Jimmie Åkesson varit partiledare för Sverigedemokraterna i 20 år. Under de senaste månaderna har världspolitiken präglats av Donald Trump och USA:s nya utrikespolitik som förändrat världsordningen. Jimmie Åkesson säger så här om Trumps återkomst till Vita huset: ”Det är klart att det samlade intrycket av det Trump har åstadkommit hittills under de här månaderna är väl inte så positivt, vare sig för Sverige eller för Europa eller för världen i stort för den delen. Det som möjligen skulle kunna ses som positivt mitt i allt kaos är väl att han har fått Europa att förstå att vi faktiskt måste rusta upp vår egen försvarsförmåga. Det är väl den positiva effekt som man kan se, men annars är det ju mestadels negativt”, säger Jimmie Åkesson. Hårdare migrationspolitik , strängare straff och mindre klimatpolitik är frågor som förenar Trumps och Sverigedemokraternas väljare. Men Jimmie Åkesson säger att det är svårt att jämföra svensk och amerikansk politik: ”Det är klart att vi har mer gemensamt med det republikanska partiet i USA än vad vi har med Demokraterna. Men det handlar ju om att vi har också en konservativ utgångspunkt. Sen är vi ju ett socialkonservativt parti, och det är väl ett begrepp som är ganska, ja, en ideologisk utgångspunkt som är ganska begränsad i ett land som USA, tänker jag”, säger Jimmie Åkesson. Flera Sverigedemokrater , inklusive Jimmie Åkesso n, har uttryckt att Sverige borde inspireras av DOGE, Trumps effektiviseringsgrupp som leds av Elon Musk och som skurit ner i amerikanska myndigheter och sagt upp tjänstemän som inte är lojala med Trump. Tidningen ETC har rapporterat att sverigedemokraten Björn Söder har går runt med en lista på vilka tjänstemän i regeringskansliet som skrivit under ett visst upprop. Tycker Åkesson att det är ett problem att svenska tjänstemän har politiska åsikter eller är engagerade i politiska partier? ”Nej, det måste inte vara ett problem så länge det inte går ut över det arbete som de ska utföra eftersom deras arbete är i demokratins tjänst. De är demokratins och därmed folkets förlängda arm. Det som de arbetar med är ett uttryck för den demokratiska viljan, den demokratiska vilja som uttrycks i demokratiska val. Det är deras uppdrag och kan man inte acceptera det, då kan man inte arbeta på de arbeten som de här människorna har”, säger Jimmie Åkesson. Vill kunna utvisa utan rättslig prövning Jimmie Åkesson vill att regeringen själv ska få rätt att utvisa utlänningar som ”skadar rikets intressen”, alltså inte bara personer som hotar rikets säkerhet. Han och partiets migrationspolitiska talesperson hänvisar till en utlänningslag som fanns i Sverige mellan 1914 och 1976. Enligt internationell rätt ska personer som utvisas ha rätt att överklaga och få beslutet prövat i en domstol, men Jimmie Åkesson tycker inte att det behövs någon rättslig prövning: ”Det är ju en grundsyn där jag tror att både du och jag och säkert också hela det vänsterliberala etablissemanget skiljer oss åt. Det vill säga att jag tycker inte att det är en mänsklig rättighet att vara i Sverige. Som utlänning i Sverige så är din rättsstatus ganska begränsad i min värld. Särskilt när det gäller rätten att vara i Sverige. Den är på våra villkor. Om jag säger till någon, eller jag, om den svenska staten säger till en utlänning i Sverige att du får inte vara här längre, då är det bara för den personen att acceptera det, enligt min uppfattning”, säger Jimmie Åkesson Ny attack mot TV4:s granskning EU-valet förra året var det första valet där Sverigedemokraterna backade, från 15 till 13 procent. Nyligen kom partiets valanalys. Där står att en orsak var att partiet inte längre fick några missnöjesröster eftersom partiet nu ingår i regeringsunderlaget: ”För första gången någonsin röstade ingen på Sverigedemokraterna för att protestera mot en sittande regering” . En annan slutsats är att partiets attacker mot medier inte hade någon mobiliserande effekt på väljarna. Bakgrunden är att TV4:s Kalla Fakta en tid före EU-valet avslöjade Sverigedemokraternas anonyma konton som styrdes från kommunikationsavdelningen. Då gick Jimmie Åkesson till attack mot TV4 och kallade den journalistiska granskningen för en ”inhemsk påverkanskampanj”. Detta kan, enligt valanalysen, ha skadat förtroendet för enskilda partiföreträdare. Men i Ekots lördagsintervju går Jimmie Åkesson till hård attack mot TV4 igen. ”Man sa alltså att man skulle avslöja hur Sverigedemokraterna systematiskt ägnar sig åt hat och hot och desinformation på internet. Det lyckades man alltså inte avslöja. Men däremot så dramatiserade man de här inslagen på ett sätt som den värsta propagandaministern i Nazityskland skulle nog vara stolt över det här propagandamästerverket.” Vadå, förlåt, du jämför nu TV4 med nazismen eller vadå? ”Nej, men alltså alla propagandister i världshistorien då, skulle nog vara väldigt stolta över och avundsjuka på det propagandistiska mästerverket som Kalla Fakta lyckades.” Men förlåt, det här är inte journalistik menar du utan det är någonting helt annat? ”Nej, det är propaganda, hundra procent. Alltså man lyckades inte avslöja det man ville och då behövde man förstärka det på olika sätt. Man intervjuar en fiktiv person iklädd rånarluva i ett mörkt parkeringshus, till exempel, utan något som helst syfte egentligen.” Ni har ju anonyma konton, ni har en organiserad verksamhet som styr innehållet på de här hemliga kontona, de här personerna kallade det själva för en trollfabrik. Ser du några problem i att du som politiker svärtar ner förtroendet för fria medier som lyfter fram det här? ”Fast man lyfte inte fram det, man låtsades att man lyfte fram det fast man egentligen... Man berättade en helt annan historia, man motiverade det med att man sen hittade ett antal anonyma, mer eller mindre ska jag säga, anonyma konton på TikTok som ägnade sig åt humor. Man kan tycka att det var fel, jag tycker själv att det är en gråzon, absolut. Vi har, jag vill säga det, vi har inga anonyma konton längre, vare sig på TikTok eller andra sociala medier. Vi har inte för avsikt att starta några nya sådana konton heller. Därför att det är en gråzon, jag tycker att det är en onödig debatt. Då är det bättre att vi inte ägnar oss åt det.” Gäst: Jimmie Åkesson , partiledare Sverigedemokraterna Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Fredrik Furtenbach Teknik: Heinz Wennin Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in på förmiddagen fredag den 25 april 2025.…

1
Teresa Carvalho (S): ”Vi kommer inte att leda en regering som är soft on crime” 35:08

23 päivää sitten35:08

35:08

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson om varför hon vill samarbeta med Moderaterna, om maffialagar och kollektivt straffansvar för gängkriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varken den nuvarande regeringen eller den förra socialdemokratiska regeringen har gjort tillräckligt för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho (S). När hon tidigare ledde partiets arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en ny kriminalpolitik föreslog hon en maffialag som bland annat innebär att deltagande i kriminella gäng kriminaliseras, ett förstärkt kronvittnessystem, att juridiska personer ska kunna åtalas – och att gängkriminella ska kunna straffas kollektivt . ”Om man är aktiv i en kriminell organisation som livnär sig på narkotikahandel och som utför mord inom ramen för den här verksamheten då bär man också ett ansvar för den kriminalitet som det här nätverket utför, även om man själv inte håller i pistolen vid varje enskilt tillfälle”, säger Carvalho. Kollektiv bestraffning strider mot både svensk rättstradition och internationella konventioner. Teresa Carvalho säger att maffialagen, som också finns med bland partistyrelsen förslag till kongressen i maj, behöver utredas noga för att den ska bli rättssäker. ”Jag förstår att det här är svåra frågor som man naturligtvis behöver utreda ordentligt för att det ska kunna fungera i en svensk rättskontext. Men det har varit framgångsrikt i andra länder att jobba på det här sättet och jag är helt övertygad om att Sverige behöver inspireras av det”, säger Teresa Carvalho. Socialdemokraternas maffialag liknar ett förslag som Sverigedemokraterna lade fram i riksdagen redan 2012. Även det var ett paket med särlagstiftning mot gängkriminalitet, inspirerad av amerikansk RICO-lag. Teresa Carvalho säger att hon inte satt i riksdagen när det förslaget lades. ”Jag kan ju bara konstatera att det finns ett parti i Sveriges riksdag som den här mandatperioden har lagt fram ett sånt förslag. Och det är ju vi socialdemokrater”, säger Teresa Carvalho. Vill samarbeta med Moderaterna Under senare år har Socialdemokraternas kriminalpolitik skärpts med hårdare straff och fler verktyg till polisen. Teresa Carvalho säger att hon tycker att Moderaterna borde samarbeta med Socialdemokraterna om kriminalpolitiken, där de två partierna numer har en stor samsyn. ”Det som vore allra bäst för Sverige i det här läget, det vore att Socialdemokraterna och Moderaterna kunde vara överens om vad som är vägen framåt. Och sen får andra partier jättegärna sluta upp med det”, säger Teresa Carvalho. Frågan är vad Moderaterna skulle vinna på det – de har redan en gemensam kriminalpolitik med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med majoritet i riksdagen. När Socialdemokraterna tog upp förslaget om en maffialag i Riksdagens justitieutskott i höstas röstade alla de andra partierna emot , även oppositionspartierna MP, V och C. Är det därför ni vill samarbeta med Moderaterna istället? ”Nej, men så här, jag tror att alla vet vad vi tycker och att det här är väldigt viktigt för oss och att vi inte kommer att kompromissa bort vår riktning i politiken på det här området. Utan det är det här som gäller, helt enkelt” Så det är ett krav så att säga, om någon vill regera med er så måste de gå med på den här maffialagen? ” Jag tänker inte sitta här och regeringsförhandla. Det är för det första alldeles för tidigt att diskutera vem som ska styra med vem. Men jag kan konstatera att vi socialdemokrater, vi håller det här väldigt högt. Det är också orimligt att tänka sig i ett läge där det finns en bred enighet i Sveriges riksdag, bland svenska folket, att gå hårdare åt de kriminella gängen, att några enstaka partier, vilka det än skulle vara, att om de har en annan uppfattning, att de skulle få diktera villkoren, det är orimligt”, säger Teresa Carvalho. ”Repressionen med precision” Senare i vår ska regeringens utredare presentera ett förslag på en stor bred straffreform . En bärande tanke med reformen är att rätten ska ta större hänsyn till brottsoffers behov av upprättelse och mindre till den åtalades väl och ve. Det ska åstadkommas med slopad fängelsepresumtion, slopad mängdrabatt, slopad villkorlig frigivning och att fler ska dömas till livstids fängelse. Om förslagen blir verklighet kommer antalet interner på landets fängelser öka kraftigt. Teresa Carvalho vill inte sätta ner foten om hur Socialdemokraterna ställer sig till de olika förslagen, men säger att de generellt vill fokusera straffskärpningarna på den gängrelaterade brottsligheten. ”En av de stora skillnaderna mellan oss och Tidöpartierna, förutom att de har en blind fläck när det kommer till det här med att bryta nyrekryteringen, handlar om att de har en vilja att höja den allmänna repressionsnivån i samhället medan vi snarare ser ett behov av att öka repressionen med precision”, säger Teresa Carvalho. Gäst: Teresa Carvalho , Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Annie Reuterskiöld , politikreporter och kommentator på Dagens Nyheter Teknik: Fredrika Brunius Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in torsdagen den 17 april 2025.…

1
Anette Madsen, SGU: ”Vi måste sluta prata om för eller emot gruvor” 34:56

30 päivää sitten34:56

34:56

Nya generaldirektören på Sveriges geologiska undersökning om hur myndigheten ska främja gruvdrift och samtidigt värna grundvattnet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu råder det metall- och mineralfeber i Sverige. Samtidigt vill EU att unionen ska blir mer självförsörjande på mineraler och metaller. Myndigheten Sveriges geologiska undersökning (SGU) har som uppdrag att främja inhemsk gruvdriften och samtidigt garantera grundvatten av god kvalitet, samt en giftfri miljö. Här kan en målkonflikt uppstå, enligt SGU:s nya generaldirektör Anette Madsen. En målkonflikt vi måste komma bort ifrån, anser hon. – Jag efterfrågar en mer balanserad debatt. Som det är nu så tenderar naturvärdena att gå före, säger hon. – Det är en polariserad debatt som pågår. Det är inte svart eller vitt. Det är olika behov som behöver vägas mot andra behov. Det är fakta som behöver vägas mot annan fakta. Vi måste komma bort från den ensidiga debatt som finns, säger Anette Madsen. Är det för svårt att starta en gruva i Sverige idag? – Ja, om det hade varit enkelt så hade vi nog haft fler än tretton aktiva gruvor, som vi har idag, säger hon och tillägger att miljölagstiftningen i Sverige är bra. – Alla vet ju att det finns utsläpp i gruvindustrin. Det är därför vi har den här otroligt starka miljölagstiftningen, som jag känner mig trygg med. Kalkbrott och grundvatten på Gotland Ett aktuellt exempel på målkonflikten mellan miljö och gruvnäring, som generaldirektören själv lyft fram i en debattartikel i Dagens Industri, är den planerade nationalparken i Bästeträsk på Gotland. Där vill SGU se ett kalkbrott och Madsen kallar i Dagens Industri nationalparksplanerna för ”katastrofala”. – Det finns viktiga fyndigheter i det här området. Det är inte en oändlig resurs, råmaterialet finns där det finns. Det är viktigt att man beaktar det. Det här området på Gotland har SGU klassat som ett riksintresse, just på grund av kalken. Samtidigt ligger kalkfyndigheterna i ett vattenskyddsområde. Det råder vattenbrist på Gotland. Borde inte SGU också skydda det här området av grundvattenskäl? – Det är fråga som vi tittar på. Vi behöver hela tiden balansera de här olika uppdragen som vi har mot varandra, säger Madsen, som inte vill gå in i detalj på frågeställningen med hänvisning till att hon är ny på jobbet. Geopolitik och EU-lagar Ny EU-lagstiftning innebär att unionen vill se mer utvinning i Europa. Detta innebär att det blir ännu viktigare för SGU att främja gruvnäringen, tycker Anette Madsen. – De kritiska metallerna och den mineral vi har i vår berggrund behövs i en lång rad industrier, inte minst försvarsindustrin. Sverige sitter på de här otroligt rika tillgångarna och vi kan skatta sig lyckliga att vi har så mycket kritiska metaller i vår berggrund, säger hon Gäst: Anette Madsen, generaldirektör på SGU Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Mona Hambraeus Teknik: Jakob Lalér Producent: Pontus Håkansson Intervjun spelades in fredag den 11 mars kl 10.10.…

1
Göran Mårtensson, FMV: Försvarsindustrin måste öka sin produktionskapacitet 35:04

5 weeks sitten35:04

35:04

Chefen för Försvarets materielverk om hur de ska hinna rusta upp svenskt försvar i tid, om försenade ubåtar och om beroendet av amerikanska vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Försvarets materielverks uppdrag är att rusta upp det svenska försvaret så att Sverige ska kunna försvara sitt territorium och fungera som Nato-allierad – och att leverera militärt stöd till Ukraina. Göran Mårtensson har varit generaldirektör sedan 2016. Under den perioden har anslagen till Försvarsmakten och FMV ökat år för år, särskilt efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Mellan 2021 och 2024 tredubblade FMV sina beställningar, från 18 till 68 miljarder kronor. Men samtidigt som beställningarna ökat så har andelen materiel som levereras enligt plan minskat. 2022 låg leveransindex på 97 procent, förra året 73 procent, enligt FMV:s årsredovisning , något som Officerstidningen rapporterat om. Göran Mårtensson säger att den främsta orsaken till förseningarna är att försvarsindustrins produktionskapacitet är för låg. Ett sätt att få industrin att våga skala upp produktionen snabbare än de redan gör är att staten går in med olika former av ekonomiskt stöd. ”Exempelvis, om det inte är tillräckligt med att lägga större och längre beställningar så kan det ju vara att ge garantier för en viss produktion under en viss tid. Det kan ju också vara att gå in och göra investeringar i maskiner i tillverkningsindustrin. Och det kan ju också vara statligt ägande. Men det är som jag sa, det är ju en politisk fråga att ta ställning till”, säger Göran Mårtensson. Andra länder i Europa har större åtaganden i försvarsindustrin genom exempelvis direkt statligt ägande, påpekar FMV i sitt senaste budgetunderlaget till regeringen. Fyra brigader till 2030 Enligt det senaste försvarsbeslutet ska Sverige ha fyra brigader till 2030. Frågan är om allt materiel kommer hinna vara på plats på bara fem år. ”Jag bedömer att den organisationsbestämmande materielen kommer att vara på plats för de fyra brigaderna”, säger Göran Mårtensson. Enligt uppgifter till Ekots lördagsintervju kommer det bland annat att vara svårt att hinna få fram ledningssystem till brigaden i Skåne. ”Det finns ju en plan nu på hela ledningssystemet, implementering, och den pågår ju redan nu. Sen finns det ju alltid, det kan uppstå störningar i leveranser, och det får man ju hantera under resans gång. Men det är inte så att de kommer att stå utan ledningssystem. De har ju redan ledningssystem idag, utan det vi gör nu är ju byta ut och förbättra det”, säger Göran Mårtensson. Beroende av amerikanska vapen Europa och Sverige är idag starkt sammanflätade med amerikansk försvarsindustri, runt hälften av alla komponenter i ett JAS-plan kommer från USA. Nyligen aviserade EU-kommissionen att EU-länderna bör köpa mer försvarsmateriel inom unionen och öka unionens autonomi på området. Donald Trumps närmande till Ryssland har skapat osäkerhet om USA:s säkerhetspolitiska inriktning och väckt oro kring Sveriges beroende av amerikanska vapen. Göran Mårtensson säger att samarbetet än så länge fungerar väl. ”Vi har med USA historisk och lång tid tillbaka ett väldigt gott samarbete. Och de har försett Sverige med teknologi och teknik under hela kalla kriget och även fram till idag. Och de relationerna vi har haft har varit mycket bra. Och de har levererat. Även under förra Trump-administrationen, så hade vi inga störningar kopplat till de avtalen som vi har. Och man ska också komma ihåg att det här är ju ett ömsesidigt åtagande. De köper ju också försvarsmateriel från Sverige. Det har fungerat mycket bra så här långt och jag hoppas att det ska göra det framgent också” Men det är ingenting som ni förändrar i er relation till USA och era utbyten? ”Vi har inte gjort det så här långt. Och sen då får ju framtiden utvisa om det skulle utvecklas på ett annat sätt. Då får vi ta ställning till det då. Men relationerna som vi har med USA när det gäller materielsamarbetena har fungerat mycket bra. Och de har levererat”, säger Göran Mårtensson. Gäst: Göran Mårtensson , generaldirektör Försvarets materielverk, FMV Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Claes Aronsson , programledare för SR-podden Gräns Teknik: Maria Stillberg Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 4 april kl 10.…

1
Jessica Rosencrantz (M): Inget motsatsförhållande mellan upprustning och klimat 34:51

6 weeks sitten34:51

34:51

EU-minister Jessica Rosencrantz (M) om stödet till Ukraina, om upprustning och konkurrenskraft som ställs mot klimatpolitik och om Trumps tullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under torsdagen möttes ett 30-tal regeringschefer och ledare för Nato och EU i Paris för att diskutera en fredsplan för Ukraina. En av frågorna som ”koalitionen av villiga” diskuterade var europeiska säkerhetsstyrkor på ukrainskt territorium efter ett eldupphör. EU-minister Jessica Rosencrantz (M) säger att det handlar om att på olika sätt ge stöd till Ukraina: ”Jag tror att i mångt och mycket kommer historien att döma Europa efter hur väl vi nu står upp för Ukraina och vad som är rätt. Och de här mötena handlar ju just om det, hur ska vi kunna stärka Ukrainas position inför en vapenvila och inför möjliga kommande fredsförhandlingar”, säger Jessica Rosencrantz. Frankrike och Storbritannien ska leda koalitionen, Sveriges regering har ännu inte tagit ställning till om Sverige ska delta i eventuella säkerhetsstyrkor i Ukraina eller ej. Statsminister Ulf Kristersson har tidigare sagt att man först vill ha säkerhetsgarantier från USA, något USA inte gett. Betyder det att Sverige inte kommer att vara med om USA inte ger några garantier? ”Vi utesluter ingenting i detta skede, men det här är en dialog som vi för med våra nära allierade, med våra partnerländer. Det är viktigt att diskutera hur ett europeiskt engagemang kan se ut för att ge varaktig fred och Sverige deltar i de diskussionerna. Men vi behöver få bättre klarhet i förutsättningarna, helt enkelt”, säger Jessica Rosencrantz. Försvar och konkurrenskraft vs klimat? På grund av kriget i Ukraina och osäkerheten kring USA:s roll i Nato och Europa ligger stort fokus på försvar och säkerhet just nu inom EU. Finns det en risk att upprustningen tränger undan åtgärder mot klimatförändringen, den fråga som en majoritet av svenskarna tycker att EU-parlamentet bör prioritera enligt Eurobarometers senaste mätning ? ”Jag ser inget motsatsförhållande här, vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt, se att Europa står inför flera utmaningar. Det är helt uppenbart att vi behöver rusta upp vårt eget försvar, det har varit underinvesterat under lång tid. Det är av avgörande vikt att Europa nu verkligen kliver fram. Parallellt har vi ju en klimatutmaning som vi måste möta. Vi måste hålla i våra klimatmål och grunden i det som är EU:s klimatramverk med utsläppshandelssystem. Och avgörande för allt detta är att vi får den Europeiska ekonomin att växa”, säger Jessica Rosencrantz. På senare år har Europas ekonomier halkat efter USA och Kina. Gapet mellan USA:s och EU:s BNP ökade från 17 till 30 procent mellan 2002 och 2023. Som ett svar på detta kom Draghi-rapporten , författad av Mario Draghi, förra året med en rad förslag som ska öka konkurrenskraften för Europas företag. Bland annat handlar det om att minska regelbördan för företagen, varav en del rör miljö och klimat och beslutades inom ramen för EU:s gröna giv under förra mandatperioden. Lättade klimatkrav En del av den gröna given är förbudet att sälja nya bensin- och dieselbilar från 2035. Redan i år skulle biltillverkarna minska bilarnas koldioxidutsläpp med en viss procent. Men i mars föreslog kommissionen att låta biltillverkarna få längre tid på sig att uppfylla det här delmålet. Det välkomnas av tyska och franska biltillverkare, men inte av Volvo Cars, som redan anpassat sig efter miljökraven. Och Jessica Rosencrantz säger att hon inte tycker att man bör mjuka upp kraven: ”Vi är ju kritiska till detta, och det har vi också framfört. Vi tycker att vi ska stå fast vid målet att fasa ut fossilbilar till 2035.”, säger Jessica Rosencrantz. ”Vi vet också att företag som Volvo och andra som ställt om i god tid och gjort sin läxa skulle påverkas negativt av att man ruckar på den här typen av regelverk” Däremot är regeringen för flera av de andra uppluckringar som nu sker på klimatområdet i EU. Bland annat vill kommissionen sänka krav på bland annat hållbarhetsrapportering som beslutades under förra mandatperioden. EU-minister Jessica Rosencrantz tycker att det är rätt väg att gå. Hon utesluter inte heller att skjuta på EU:s redan beslutade koldioxidtullar, CBAM, som ska göra det dyrare att importera produkter med stora klimatavtryck. Både hennes moderata partikamrat Tomas Tobé och deras partigrupp i Europaparlamentet, EPP, vill skjuta på CBAM i två år. ”Jag tycker att CBAM är ett bra verktyg, det jämnar ut spelplanen mellan europeiska företag och deras konkurrenter utanför Europa, men vi måste kunna lyssna på våra företag som skickar signaler till oss att det är väldigt betungande. Så den analysen gör vi nu, om det finns anledning att modifiera på något sätt”, säger Jessica Rosencrantz. Gäst: Jessica Rosencrantz (M), EU-minister Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Ci Holmgren Teknik: Mikael Sarabi Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in på eftermiddagen fredag den 28 mars 2025.…

1
Thomas Nilsson, Must: Ett anfall mot Sverige kan inte uteslutas 34:52

7 weeks sitten34:52

34:52

Chefen för Must, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Thomas Nilsson, om det militära hotet mot Sverige, om Natos artikel 5 och om att dela underrättelser med USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Donald Trump har skapat stor osäkerhet bland sina allierade i Nato genom att börja samtala först med Putin och sedan med Zelenskyj om fred i Ukraina, genom att rösta med Ryssland i FN och genom att säga att USA inte kommer att försvara allierade som lägger för lite pengar på försvaret. Musts senaste årsöversikt om Sveriges säkerhetsläge presenterades i februari men skrevs innan Donald Trump svors in som president och överbefälhavare i USA. Där ingår därför inte de förändringar av säkerhetsläget som den nya amerikanska administrationen skapat. Den danska underrättelsetjänsten offentliggjorde nyligen en uppdaterad analys av hotet från Ryssland där de värderar hur Ryssland kan agera om kriget i Ukraina tar slut och om Ryssland tror att USA inte kommer att försvara sina allierade i Europa enligt Natos artikel 5 , dvs principen om en för alla, alla för en. Slutsatsen i den danska rapporten är att Ryssland skulle vara redo att attackera ett Östersjöland om två år och redo att starta ett storskaligt krig i Europa om fem år. Musts chef Thomas Nilsson säger att en potentiell storskalig invasion ligger minst fem år bort, men att Ryssland skulle kunna anfalla tidigare än så, om de har militär förmåga och intention och om det råder osäkerhet om ifall Natos artikel 5 gäller. ”Det finns olika bedömningar, det är svårt att lägga en precis tidsplan. Men jag skulle säga att om två till fem år, om man har viljan, intentionen, skulle kunna ställa till med en hel del elände.”, säger Thomas Nilsson. Vad är det eländet? Vad är ditt scenario, vad är det det du ser framför dig? ”På två till fem år så är det kanske svårt att se den här gamla traditionella bilden som kanske många av oss har på näthinnan, en fullständig militär invasion, storskaligt krig, ungefär som vi har sett i Ukraina. Det kanske man inte har. Men man skulle kunna utmana vissa delar, mindre territoriella delar. Man skulle kunna rikta anfall mot kritiska samhällsfunktioner. Påverka länders funktionalitet. Och det i slutändan om inte Natos kollektiva försvarstanke artikel 5 fungerar. Då faller ju lite hela den säkerhetsordning som vi har i och med att Nato är i Europa. Och då skulle det kunna vara attacker riktade direkt mot Sverige också? Och svensk territorium? ”Ja, det räcker som jag brukar säga att ta fram och titta på kartan så ser man ju hur området ser ut. Vi har Östersjöområdet, vi har Sverige och Finland. Vi har ryska resurser i Sankt Petersburgs-området, i Kaliningrad. Så det är ju klart att det kan vi inte utesluta. Vi ligger ju i det ryska närområdet.” Och var är man mest orolig i Sverige att ett sådant angrepp skulle kunna inträffa? Är det på Gotland? ”Vi har ju en försvarsplanering, en operativ planering som vi nu harmoniserar fullt ut med Natos planering, för sitt kollektiv att försvara, att kunna försvara Natos territorium. Och det finns ju en del områden som vi har lyft innan som naturligtvis är strategiska. Gotland som du själv nämner är ett sådant, men det finns även Nordkalotten. Det finns Västkusten, Göteborgs betydelse. Vi har Östersjöinloppen, men det finns flera delar som skulle kunna vara intressant om man funderar på ett sådant företag.”, säger Thomas Nilsson. Litar på artikel 5 Thomas Nilsson säger att det inte finns några tecken på att Natos artikel 5 inte skulle gälla, trots att Donald Trump flera gånger pratat om att inte försvara allierade. ”Nej, artikel 5 gäller i högsta grad. Det finns ju inga tecken, någonting, inte som jag har uppfattat, att man ifrågasätter artikel 5. Det är ju en av grundbultarna i Nato och Natos kollektiva försvarstanke. Så den gäller i högsta grad. Men tanken är ju att den kan naturligtvis tänkas utmanas av Ryssland om man tycker att väst är försvagat, splittrat, inte har uppnått den försvarsförmågan som är berättigad. Då är det ju klart att i Rysslands strategiska konflikt så skulle man naturligtvis kunna överväga den tanken. Men det är ju det som vi nu gör allt för att man inte ska komma fram till att man ska testa artikel 5.”, säger Thomas Nilsson. Thomas Nilsson har varit chef för Must sedan 1 maj 2023. Gäst: Thomas Nilsson, chef för Must, militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Mats Eriksson Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 21 mars kl 10.10.…

1
Lorents Burman (S) om Northvolts konkurs: ”Ett mardrömsbesked” 35:03

8 weeks sitten35:03

35:03

Skellefteås kommunalråd om konkursen, kommunens satsningar på Northvolt och om varför han tycker att staten ska gå in med pengar för att rädda fabriken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lorents Burman (S) är kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå. Under det senaste decenniet har han jobbat för Northvolts etablering i kommunen. Veckans konkursbesked var ett hårt slag: ”Det är klart att det är ett mardrömsbesked. Det är 3 000 personer som jobbar direkt i fabriksanläggningen och för dem är det förstås en stor oro och förtvivlan vad det kommer att innebära.”, säger Lorents Burman. Enligt en rapport som Region Västerbotten beställt visar att en konkurs kan innebära fem procent minskade skatteintäkter de kommande åren. Lorents Burman hoppas att en eller flera nya ägare nu stiger fram och köper fabriken, så att verksamheten kan fortsätta. Han säger att det finns flera stora intressenter som vill ta över batteriproduktionen i Skellefteå. Men de förra ägarna lyckades ju inte få till produktionen i den skala som krävdes. Vad talar för att nya ägare skulle lyckas? ”Jag tror man kan dra många lärdomar under de här åren, åtta år senare finns det en mycket större kompetens i Europa och i Sverige hur den här typen av ny produktionsteknik ska gå till. Det är väl ofta så att när det sker sådana här stora skiftbyten i industripolitik, det är en ny hundraårig industriera som skapas nu i Europa, så har man lärt sig mycket.” För att nya ägare ska kunna driva vidare fabriken krävs att personalen stannar kvar i Skellefteå. Många har kommit från länder utanför EU, de måste lämna landet inom tre månader om de inte fått en ny anställning. Lorents Burman tycker att regeringen och staten, dels ska göra ett undantag på reglerna, och dels ska hjälpa till för att snabbt få nya ägare på plats: ”Om den svenska regeringen är delaktig i samtalen med de här finansiärerna och de ny ägarkonstellationerna så stärker ju det också tron på att man ska våga satsa vidare på batterifabrik i uppe i Skellefteå för Sveriges skulle och Europas skull.” Staten måste också ge nya ekonomiska stöd och finansiella garantier, enligt Burman: ”Det kan vara direkta medel från regeringen”, säger Lorents Burman. Northvolt valde att etablera sig i Skellefteå eftersom Skellefteå var den kommun som erbjöd de bästa förutsättningarna för företaget; billig el från kommunägda kraftbolaget Skellefteå Kraft, elnät, industrimark och en utbyggd hamn. Under de senaste åren har kommunkoncernen investerat flera miljarder i elnät, elproduktion, bostäder och infrastruktur – investeringar som till del varit till nytta för Northvolt. Skellefteå Kraft gick också in med 100 miljoner kronor i Northvolt 2018. Men Lorents Burman menar att industritomten är det enda som kommunen investerat direkt i Northvolt. ”Det var väl ungefär 150 miljoner med anslutningsvägar och sånt och vatten och avlopp. Men det är en ganska normal prisbild.”, säger Lorents Burman. Gäst: Lorents Burman (S), kommunstyrelsens ordförande i Skellefteå Programledare: Marcus Nilsson Kommentar: Pär Ivarsson , Ekonomiekot Tekniker: Tor Sigvardson Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 14 mars 2025.…

1
Lars Trägårdh: Jag är för en form av medborgarnationalism 35:04

9 weeks sitten35:04

35:04

Regeringens utredare Lars Trägårdh om syftet med en svensk kulturkanon, om kunskap och nationalism och om konflikterna som kantat utredningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Historikern Lars Trägårdh fick uppdraget att leda arbetet att ta fram en kulturkanon för ett drygt år sedan. Idén om en kulturkanon har varit omstridd från start, en del kritiker ser det som nationalistiskt uppfostringsprojekt. Trägårdh berömmer regeringens direktiv om att kulturkanon ska vara ett ”verktyg för bildning, gemenskap och inkludering”, något han menar att Sverige är i stort behov av just nu: ”Under väldigt lång tid har vi underinvesterat just i idéer kring gemenskap. Vi har speciellt under senare tid varit mer benägna att betona sådant som modernism, internationalism, multikulturalism, och det har haft sina poänger, utan tvekan, men ibland måste man ha flera bollar i luften.”, säger Lars Trägårdh. Inte bara kulturella verk Den svenska kulturkanon kommer inte bara bestå av en lista med konstnärliga verk – även företeelser inom religion, ekonomi, lag och rätt, produkter och platser ska ingå. Totalt ska hundra verk och företeelser väljas ut – alla måste vara minst femtio år gamla. Tidigare i år utsåg kommittén tolv experter som just nu håller på att välja ut de hundra verken och företeelserna. Slutresultatet ska presenteras i augusti. Parallellt samlar kommittén in förslag från allmänheten till en ”folkets kulturkanon”. ”Land ska med land byggas” Lars Trägårdh vill inte föregå experternas arbete, men han har bland annat lyft fram Västgötalagarna, den äldsta av de svenska landskapslagarna från 1200-talet, som något som skulle kunna platsa i kanon för dess betydelse för det svenska samhället. ”Det här är helt centralt för att förstå Sverige, land ska med lag byggas, idén om att vi är ett samhälle byggt på lagbunden ordning sedan väldigt lång tid tillbaka, så det här är som en slags urtexter som är väldigt viktiga för alla att ha kunskap om.” Lars Trägårdh har bott i USA under fyra decennier. Där finns en stor medvetenhet om och stolthet över konstitutionen och the Founding Fathers . Är det något liknande han vill uppbåda i Sverige? ”Ja, till viss del. Jag är en stor anhängare av idén just om medborgaruniversalism, medvetna medborgare som känner sig delaktiga i samhället på de premisserna. Jag är inte för en etnisk nationalism men däremot är jag väldigt mycket för det som var väldigt tydligt i Sverige på 1930-talet, en form av medborgarnationalism, en demokratisk nationalism där man bygger idén om att man tillhör samma samhälle på idéer just om medborgarskap. Så jag tror att det här med medborgarskapsundervisning, som en gång var en av våra storheter, är något vi borde titta mer på även idag.”, säger Lars Trägårdh. Skolan central för att sprida kulturkanon En fråga som upptar Lars Trägårdh just nu är hur kulturkanon ska göras tillgänglig för allmänheten så att den används brett. I utformandet av kulturkanon har han inspirerats av Nederländernas kanon . Där har de överlåtit ägandet till en stiftelse för att undvika politisering, skapat ett museum där kanon presenteras och en hemsida som gör kanon tillgänglig inte minst för skolorna. Och just skolan kommer att bli central för att sprida kulturkanon, säger Trägårdh. Men hur den ska användas i skolan är inte klart. ”Vi har inte några illusioner om att vi kan gå in och säga att nu ska vi göra om hela svenska skolan enligt de här premisserna, men däremot kommer vi komma med en del funderingar som kan vara möjliga underlag. Men det ingår inte i vårt direktiv, vi har liksom ingen makt över detta.”, säger Lars Trägårdh. Gäst: Lars Trägårdh , regeringens utredare av en svensk kulturkanon Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Fredrik Furtenbach Tekniker: Maria Stockhaus Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 7 mars 2025.…

1
Natoambassadör Jan Knutsson: ”Det har uppstått en osäkerhet” 34:53

10 weeks sitten34:53

34:53

Jan Knutsson om vad Donald Trumps agerande den senaste tiden betyder för Natosamarbetet, Europas och Ukrainas säkerhet och om den transatlantiska länken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Intervjun spelades in fredag den 28 februari kl 11, dvs före det urspårade mötet mellan Trump och Zelenskyj i Washington. Jan Knutsson är chef för Sveriges ständiga representation vid Nato i Bryssel. Fram till i somras var han kabinettssekreterare hos dåvarande utrikesminister Tobias Billström (M). Det har gått tre år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina. Sverige har snart varit medlem i Nato i ett år, en försvarsallians som just nu skakas i sina grundvalar av USA:s nya administration. President Donald Trump har hotat sina allierade, inlett samtal med Putin över Ukrainas och Europas huvuden, sagt att Ukraina startade kriget och kallat president Zelenskyj för diktator. Hur ser Natoambassadör Jan Knutsson på situationen? ”Det är klart att vi befinner oss i ett skede i internationell politik där det har uppstått en osäkerhet. Så är det naturligtvis. Men jag vill ändå peka på att från svensk sida och från många andra Natoländers sida så har vi stått fast vid stödet till Ukraina, vi har ökat stödet, inte minst de nordiska och baltiska länderna tillsammans står för en väldigt viktig insats här.”, säger Jan Knutsson. ”Och för egen del är jag också försiktig med att dra för långtgående slutsatser av det som nu sker. Det sägs mycket, det skrivs mycket, men vi är fortfarande i ett tidigt skede, ett viktigt skede men ett tidigt skede av den nya administrationen och det här är någonting som vi måste engagera oss i och det gör vi också.” Vari består den här osäkerheten? ”Det är klart att när man gör långtgående uttalanden så kan det ju uppstå en osäkerhet kring det säkerhetspolitiska läget, självklart. Men det är också så att det är blandade budskap och jag tar ju själv fasta på de mycket tydliga budskap som har kommit från den amerikanska administrationen, viktiga företrädare som utrikesministern och försvarsministern om att Nato fortsatt är viktigt och centralt för USA.”, säger Jan Knutsson. Diskuterar fredsbevarande styrkor Sedan Trump och Putin inledde samtal om Ukraina har det spekulerats om hur ett eventuellt eldupphör skulle upprätthållas. USA har sagt att de inte kommer att ge Ukraina några säkerhetsgarantier. Sveriges regering har sagt att man inte utesluter att bidra med svenska trupper för att upprätthålla en framtida fred, andra länder har sagt samma sak. Jan Knutsson berättar att det inom Nato har inletts diskussioner om att skicka fredsbevarande trupper till Ukraina efter ett eventuellt fredsavtal, även om mycket fortfarande är oklart. ”Vi är ju i ett väldigt tidigt skede i en sådan diskussion. Och vad vi också måste komma ihåg är att vi vet ännu inte hur ett fredsslut skulle se ut, för det finns många delar i det här som är av stor betydelse. Men en diskussion har ju inletts.”, säger Jan Knutsson. Gäst: Jan Knutsson , Sveriges Natoambassadör Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Jan Andersson Tekniker: Mikael Sarabi Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in fredag den 28 februari 2025.…

1
Lars Tysklind, Miljömålsberedningen: ”Vi nådde iallafall en bit” 35:02

11 weeks sitten35:02

35:02

Lars Tysklind om varför Miljömålsberedningen inte lyckades ge alla svar på hur Sveriges ska klara åtaganden om biologisk mångfald och kolinlagring i skog och mark. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lars Tysklind har suttit i riksdagen för Liberalerna, han var fram till förra veckan ordförande i Miljömålsberedningen. Efter två års arbete presenterade Miljömålsberedningen nyligen sina förslag . Enligt direktiven skulle beredningens ledamöter – från riksdagens alla partier – leverera förslag på hur Sverige ska leva upp till EU:s krav för skydd och restaurering av värdefull natur och till Lulucf-förordningen som innebär att svensk skog och mark ska lagra mer koldioxid. Men förslagen levererar inte alla svar. Miljömålsberedningen har bland annat kritiserats för att man inte föreslår att alla Sveriges naturskogar ska skyddas, vilket de ska enligt EU:s strategi för biologisk mångfald . ”Vi nådde iallafall en bit”, säger Lars Tysklind. ”Det finns ju förslag på att skydda all återstående urskog och gammal skog och så finns det ju lite etappmål kring förvaltning av formellt skyddade områden och det är ju viktiga saker att lyfta fram”, säger Lars Tysklind. Tanken med parlamentariska kommittéer är att skapa brett politiskt stöd för frågor som kräver långsiktiga lösningar. Men det var bara tidöpartierna och C som till slut ställde sig bakom helheten i Miljömålsberedningens förslag. Ledamöterna från S, MP och V reserverade sig. Lars Tysklind, som var opolitisk ordförande, säger att han önskar att de hade nått en bredare enighet. ”Det är naturligtvis en svaghet. Men här fanns det väldigt mycket konkreta målkonflikter så det kanske inte var väntat att man skulle kunna nå den enigheten.”, säger Lars Tysklind. Lars Tysklind säger att det var svårt att nå en lösning som alla partier kunde ställa sig bakom eftersom det fanns så många samhällsintressen att ta hänsyn till, intressen som beredningens ledamöter inte prioriterade lika. Optimistiskt skogsscenario Sverige har undertecknat Lulucf-förordningen som innebär att nettoupptaget av koldioxid i svenska skogar ska öka med en viss mängd till år 2030. Under flera år har trenden istället varit negativ, och svenska skogar lagrar allt mindre koldioxid. I våras kom Naturvårdsverkets underlag med scenerier för skogens tillväxt som pekade på att nettoupptaget kan behöva öka med 19 miljoner ton till 2030 för att Sverige ska klara Lulucf-åtagandet. Samma beräkningar fanns med i regeringens resultatredovisning som presenterades i september. Men Miljömålsberedningen utgick i sitt arbete från ett scenario där det skulle räcka med sju miljoner ton ökad kolinlagring. Även om alla förslagen i Miljömålsberedningen genomförs så kommer Sverige därför vara långt ifrån att klara åtaganden i Lulucf. ”Vi tyckte att det var rimligt att välja att utgå från medeltillväxt eftersom det fanns faktorer som pekade åt båda hållen. Sen kan man säga att sju miljoner ton är naturligtvis mindre än 19, men det är ganska komplicerat att få ihop sju miljoner ton också.”, säger Lars Tysklind. De förslag som beredningen lagt fram för att öka kolinlagringen är bland annat att staten ska ersätta markägare ekonomiskt om de låter träden stå längre innan den avverkar, och för skogsgödsling och återvätning. Gäst: Lars Tysklind , fd ordförande i miljömålsberedningen Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Mona Hambraeus , klimatredaktör Ekot Tekniker: Brady Juvier Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in på förmiddagen den 21 februari 2025.…

1
Maria Malmer Stenergard (M): ”Ingen fred utan att Ukraina är med på den” 34:51

12 weeks sitten34:51

34:51

Utrikesministern om Sveriges hållning när Donald Trump inleder fredsförhandlingar med Putin om Ukraina, hotar allierade och talar om att tömma Gaza. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Inga förhandlingar om kriget ska ske utan att Ukraina och Europa också är med. Det säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i Ekots lördagsintervju. Detta med anledning av beskedet från USA:s president Donald Trump att han och Rysslands president Putin kommit överens om att inleda förhandlingar om Ukraina. Risken är annars att det inte blir rimliga villkor för Ukraina, enligt utrikesministern. ”Vi ska komma ihåg att här har vi en stor och stark granne i öst som helt oprovocerat har angripit ett fredligt grannland. Om prejudikatet från det anfallet blir att man kan tjäna på att bete sig så, då har hela världsordningen satts i gungning. Och det finns en stor risk att Ryssland ser det som en seger och bara samlar ny kraft för att vinna ny mark bokstavligt talat. Det får inte ske. Därför är det så viktigt att det blir en rättvis fred som också Ukraina står bakom”, säger Maria Malmer Stenergard. USA:s försvarsminister Pete Hegseth sade igår på ett möte i Bryssel med Ramsteingruppen – som består av de länder som ger militärt stöd till Ukraina – att det är orealistiskt att återgå till Ukrainas tidigare gränser. USA anser inte heller att det är realistiskt att Ukraina blir medlem i Nato. Men Maria Malmer Stenergard säger att Nato hela tiden varit tydliga med att Ukrainas framtid är i försvarsalliansen. ”Och sedan vet vi inte exakt när omständigheterna är rätt för att Ukraina ska kunna ta det steget, men jag tycker att det är viktigt att vi stakar ut den riktningen och det vill Sverige också hålla i”, säger Malmer Stenergard. Men Maria Malmer Stenergard kan inte idag säga om Sverige skulle godkänna ett fredsavtal som innebär att Ukraina inte får söka medlemskap i Nato eller EU: ”Det är inte min sak att sätta röda linjer utan det är helt och fullt Ukrainas beslut hur de upplever att freden blir rättvis och rimlig framåt”, säger Stenergard. Sedan Trump tillträdde för mindre än en månad sedan har han bland annat sagt att han inte utesluter att gå in militärt i Grönland, i Panama och i Kanada – har det påverkat Sveriges relation till USA? ”De är ju väldigt uppseendeväckande uttalanden och vi har ju också har varit tydlig från regeringens sida i vårt stöd för den regelbaserade världsordningen, som de så fint heter, som egentligen handlar om att vi följer de internationella spelregler som vi har satt upp och där är ju en avgörande princip den territoriella integriteten”, säger Maria Malmer Stenergard. Gäst: Maria Malmer Stenergard (M) , utrikesminister Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Johan-Mathias Sommarström , global korrespondent Ekot Tekniker: Maria Stillberg Producent: Maja Lagercrantz Intervjun spelades in på eftermiddagen den 13 februari 2025.…

30 weeks sitten35:10

35:10

Chefen för Sverigedemokraternas samordningskansli om hur partiet förbereder sig för att att sitta i regering, om varför han vill ha hårdare tag mot kriminella och om Åkessons bröllopsfest. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den politiska tjänstemannen Gustav Gellerbrant har beskrivits som näst mäktigast i Sverigedemokraterna efter Jimmie Åkesson. Han var tidigare politisk sakkunnig till dåvarande justitieminister Beatrice Ask (M). Efter att han bytt parti till Sverigedemokraterna blev han partiets policychef. Kring valet 2022 blev han en av huvudarkitekterna bakom Tidöavtalet mellan Sverigedemokraterna och regeringspartierna Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Idag är han chef för Sverigedemokraternas samordningskansli och förhandlar med regeringspartierna om hur punkterna i Tidöavtalet ska genomföras i konkret politik. Halvtid i mandatperioden När Tidösamarbetet nu fyller två år säger Gustav Gellerbrant att han är nöjd med utfallet. ”Nu är vi mitt i mandatperioden och om man tittar på var den viktigaste substansen i Tidöavtalet ligger så är det mycket kriminalpolitik och migrationspolitik och det är lagstiftningstungt – och lagstiftning tar ju tid att bereda fram. Det kan vi alla vara frustrerade över ibland. Men nu går vi in i en leveransfas där mycket av det som varit utredningsdirektiv och retorik också kommer att bli verklighet i den andra delen av mandatperioden”, säger Gustav Gellerbrant. Inflytande över tillsättningar Tidö är ett ovanligt regeringssamarbete på det viset att det största partiet – Sverigedemokraterna – inte sitter med i regeringen. Gränsen för var Sverigedemokraternas inflytande slutar är inte alltid tydligt för väljarna. Även om partierna har enats om de politiska reformerna under mandatperioden så har Sverigedemokraterna inte regeringsmakten att exempelvis styra över myndigheterna. Har partiet ändå inflytande över vilka generaldirektörer som får stanna och vilka som får gå? ”Formellt är det regeringen som beslutar i den här typen av frågor men vi har ju ett samarbete som bygger på att alla parter ska ha förtroende för det som påverkar riktningen för genomförandet av politiken. Så i den mån som vi har ett ansvar och ett inflytande över det så är det på informell basis.”, säger Gustav Gellerbrant. Åkessons bröllop Avslöjandet om att Jimmie Åkesson hade en ledare för ett kriminellt gäng som gäst på sitt bröllop nyligen har inte påverkat samarbetet med regeringspartierna, enligt Gustav Gellerbrant. ”Det händer ju att vi i samordningen – eftersom vi utgör kontaktpunkten mellan partierna – får anledning att diskutera sådant som rör våra partier. Den här gången har jag inte fått några frågor överhuvudtaget från de andra partierna. Så jag betraktar det här som en liten sak i det stora hela.”, säger Gustav Gellerbrant. Han berättar att arbetet med att förbereda partiet för att kunna sitta i regering kommer att bli än mer intensivt framöver. Det handlar både om partiets framtoning men också att utbilda tjänstemän som ska kunna bemanna departement efter nästa val. Gäst: Gustav Gellerbrant , chef för Sverigedemokraternas samordningskansli i Regeringskansliet. Programledare: Katarina von Arndt Kommentar: Annie Reuterskiöld , politisk reporter på Dagens Nyheter Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Tim Kellerman Intervjun spelades in fredag den 11 oktober 2024.…

Tervetuloa Player FM:n!

Player FM skannaa verkkoa löytääkseen korkealaatuisia podcasteja, joista voit nauttia juuri nyt. Se on paras podcast-sovellus ja toimii Androidilla, iPhonela, ja verkossa. Rekisteröidy sykronoidaksesi tilaukset laitteiden välillä.

Kuuntele yli 500 aihetta

17 subscribers

Samanlainen kuin Ekots lördagsintervju

Amazon eGift Card - Cherry Blossoms (Animated)

TERRO Ant Killer Bait Stations T300B - Liquid Bait to Eliminate Ants - 12 Count Stations for Effective Indoor Ant Control

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

Kuuntelemisen arvoisia podcasteja

Ekots lördagsintervju

Ekots lördagsintervju

Kuuntelemisen arvoisia podcasteja

Tervetuloa Player FM:n!

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

Mom, I Want to Hear Your Story: A Mother’s Guided Journal To Share Her Life & Her Love (Hear Your Story Books)

Betem 24 Colors Dual Tip Acrylic Paint Pens Markers, Premium Acrylic Paint Pens for Wood, Canvas, Stone, Rock Painting, Glass, Ceramic Surfaces, DIY Crafts Making Art Supplies

The Let Them Theory: A Life-Changing Tool That Millions of People Can't Stop Talking About

Samanlainen kuin Ekots lördagsintervju

Pikakäyttöopas