K-podd podcast

Player FM - Internet Radio Done Right

51 subscribers

Tilføjet nine år siden

Sisällön tarjoaa Riksantikvarieämbetet. Riksantikvarieämbetet tai sen podcast-alustan kumppani lataa ja toimittaa kaiken podcast-sisällön, mukaan lukien jaksot, grafiikat ja podcast-kuvaukset. Jos uskot jonkun käyttävän tekijänoikeudella suojattua teostasi ilman lupaasi, voit seurata tässä https://fi.player.fm/legal kuvattua prosessia.

Exile

1
Episode 10: From Refugee to Radical 44:09

2 years sitten44:09

Toista Myöhemmin

Listat

Tykkää

Tykätty

44:09

When a young Eva Kollisch arrives as a refugee in New York in 1940, she finds a community among socialists who share her values and idealism. She soon discovers ‘the cause’ isn’t as idyllic as it seems. Little does she know this is the beginning of a lifelong commitment to activism and her determination to create radical change in ways that include belonging, love and one's full self. In addition to Eva Kollisch’s memoirs Girl in Movement (2000) and The Ground Under My Feet (2014), LBI’s collections include an oral history interview with Eva conducted in 2014 and the papers of Eva’s mother, poet Margarete Kolllisch, which document Eva’s childhood experience on the Kindertransport. Learn more at www.lbi.org/kollisch . Exile is a production of the Leo Baeck Institute , New York | Berlin and Antica Productions . It’s narrated by Mandy Patinkin. Executive Producers include Katrina Onstad, Stuart Coxe, and Bernie Blum. Senior Producer is Debbie Pacheco. Associate Producers are Hailey Choi and Emily Morantz. Research and translation by Isabella Kempf. Sound design and audio mix by Philip Wilson, with help from Cameron McIver. Theme music by Oliver Wickham. Voice acting by Natalia Bushnik. Special thanks to the Kollisch family for the use of Eva’s two memoirs, “Girl in Movement” and “The Ground Under My Feet”, the Sophia Smith Collection at Smith College and their “Voices of Feminism Oral History Project”, and Soundtrack New York.…

K-podd

Jaa

Sarjan koti•Feed

Riksantikvarieämbetets podcast

94 jaksoa

#Regering #Riksantikvarieämbetets #Historia #Samhällen

K-podd

51 subscribers

updated 21 tuntia sitten

Jaa

Sarjan koti•Feed

Riksantikvarieämbetets podcast

94 jaksoa

#Regering #Riksantikvarieämbetets #Historia #Samhällen

Alle episoder

K-podd

1
K-podd 88: Hälsinglands runor 40:50

21 hours sitten40:50

40:50

Det har blivit dags för K-podd att återvända till vår serie om runor i olika landskap. nu har turen kommit till Hälsingland med sina 21 kända runinskrifter. Låt Riksantikvarieämbetets runexperter Magnus Källström och Laila Kitzler Åhfeldt berätta vad som är utmärkande för just Hälsinglands runor. Är den numera försvunna Hudiksvallsstenen inmurad i Hudiksvalls kyrka? Gunnborga den goda är den enda kända kvinnliga runristaren, men var hon verkligen så god som det står på Jättendalstenen som hon ristade? Dessutom får vi en uppdatering kring de senaste ledtrådarna i fallet Kensingtonrunorna. En sak som utmärker Hälsinglands runor att det förekommer ovanligt många stavlösa runor. Stavlösa runor är närmast att jämföra med en runskriftens stenografi. Det är inte för inte som stavlösa runor också går under namnet hälsingerunor. Den stavlösa runraden. Stavlösa runor återfinns i synnerhet i Hälsingland. När du vill veta mer Återupptäckta runor på jätterunstenen i Hälsingtuna Mer om Hälsinglands stavlösa runor K-podd 50: Berättelser om Medelpads runor Inlägget K-podd 88: Hälsinglands runor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 87: Museer och beredskap 26:35

4 weeks sitten26:35

26:35

I K-podd avsnitt 87 fortsätter vi följa Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. Den här gången tar vi oss an frågan om museer och deras beredskap för kris och krig. Hur väl förberedda är våra museer på om krisen eller kriget kommer? Och vilken roll har museerna för demokratin och sammanhållningen i samhället när kriser kommer? I projektet går vi igenom vad forskningen säger inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället. I det här avsnittet om museer och beredskap inleder Daniel Strand, utredare i projektgruppen , med att introducera oss till ämnet. Därefter träffar vi Mattias Legnér , professor i kulturvård och docent i historia som bland annat lyfter fram museer som bärare av demokrati och varför en främmande makt kan vilja göra dem till måltavla. Till sist samtalar vi med Therese Kruse från Helsingborgs museer. Therese Kruse har arbetat med beredskapsfrågor på Helsingborgs museer sedan mitten av 90-talet och har många handfasta tips till andra museer om hur man kan lägga upp arbetet. Museerna bidrar med många värden i samhället. I projektet ” Räkna med museerna ” kommer du kunna följa och lära dig mer om det. I podden nämns en artikel med en sammanställning om vad forskningen säger om museer och beredskap . Du kan även lyssna på K-podd 85 om Museer och hälsa Programledare och producent för det här avsnittet är Emil Schön . Under 2025 finns det redan flera intressanta avsnitt av K-podd i planen, så sök gärna upp oss i din app för poddar och tryck på prenumerationsknappen! Lyssna här Inlägget K-podd 87: Museer och beredskap dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne Thedéen 32:13

6 weeks sitten32:13

32:13

I K-podd avsnitt 86 får du stifta bekantskap med Susanne Thedéen, nytillträdd riksantikvarie sedan oktober 2024. Susanne Thedéen berättar om hur hon via arkeologin och ekonomin nu landat i ämbetet som riksantikvarie. Hon berättar också om vilken riktning hon ser att Riksantikvarieämbetet behöver ta de kommande åren. Kan du gissa vilken pärla i den norrländska fjällvärlden som hon har som favoritplats? I avsnittet berättar Susanne Thedéen om sitt eget intresse för historia och arkeologi, och hur det intresset slutligen förde henne till rollen som riksantikvarie. Susanne Thedéen lyfter fram hur myndigheten agerat mer proaktivt i frågor om digitalisering av kulturarv och beredskap. Det förhållningssättet vill hon nu att myndigheten tar med sig i kulturmiljöarbetet. – Vi behöver rikta mer fokus på våra kärnuppdrag i instruktion och regleringsbrev. Därför ser jag att vi behöver prioritera och återvända till det grundläggande kulturmiljöarbetet, säger Susanne Thedéen. Susanne Thedéen är Sveriges 33:e riksantikvarie. Den tredje kvinnan att inneha ämbetet. När du vill veta mer Susanne Thedéen blir ny riksantikvarie | Riksantikvarieämbetet Se filmen där Susanne, då överantikvarie, berättar om riksantikvariernas historia Lyssna här Inlägget K-podd 86: Möt riksantikvarie Susanne Thedéen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 85: Räkna med museerna – Vad museer betyder för hälsan 27:06

12 weeks sitten27:06

27:06

Hur kan kulturupplevelser i allmänhet och museibesök i synnerhet få oss att må bättre? Det är temat i första avsnittet av flera i K-podds serie som följer Riksantikvarieämbetets projekt ”Räkna med museerna”. I projektet samlar vi forskning och exempel på museers verksamhet inom olika områden för att lyfta museernas relevans i samhället. I det här avsnittet om museer och hälsa får vi först en introduktion till hela projektet ”Räkna med museerna” av projektledaren Petter Holmgren . Sedan ringer vi upp professor emeritus Gunnar Bjursell , en svensk pionjär inom forskningsområdet kultur och hälsa. Han berättar om hur och varför hjärnan mår bra av ett museibesök. Avslutningsvis anropar vi Göteborgs konstmuseum, där museipedagogen Emelie Arendorff Runnerström berättar om deras populära visningar för personer med demensdiagnos och deras anhöriga. Museerna bidrar med många värden i samhället. I projektet ” Räkna med museerna ” kommer du kunna följa och lära dig mer om det. I avsnittet beskriver Gunnar Bjursell några målningar som han tolkar utifrån hur de påverkar hjärnan. De tre verken han går in på är Karl XII:s likfärd av Gustaf Cederström, Akrobatfamilj av Pablo Picasso och Hemkomsten av Carl Kylberg. Programledare och producent för avsnittet är Erik Larsson . Under 2025 finns det redan flera intressanta avsnitt av K-podd i planen, så sök gärna upp oss i din app för poddar och tryck på prenumerationsknappen! Inlägget K-podd 85: Räkna med museerna – Vad museer betyder för hälsan dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 84: Arkiv special – Fotografier, en del av vårt visuella kulturarv 33:54

24 weeks sitten33:54

33:54

Välkommen till ännu ett avsnitt av Arkiv special. Medarbetare i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning, och talar om hur vi kan vårda och bevara bilder – inte minst för kommande generationer. Fotografier är en viktig del av vårt kollektiva visuella minne. Vi i är skyldiga kommande generationer att omhänderta, bevara och vårda fotografier, likaväl som annan historisk och nutida dokumentation. Men, idag fungerar det inte alltid så bra. Framför allt när det gäller enskilda fotografers samlingar finns det en hel del att förbättra. Dessa bildsamlingar är oftast utspridda på olika museer, arkiv och stiftelser eller hos privatpersoner, vilket leder till svårigheter för allmänheten att hitta och ta del av fotografierna. Unga kvinnor med räfsor på en löväng, Gotland, 1940-tal. Foto: C.G. Rosenberg (PD). Som fotograf eller som anhörig till en fotograf som gått bort är det inte självklart vart du kan vända dig för att lämna in fotosamlingar för bevarande. Många bildsamlingar blir därför ofta kvar stående på en vind eller i en källare hos någon anhörig och omhändertas därför inte på rätt sätt. Bilder riskerar att förstöras och glömmas bort 1993 inrättades ett Fotosekretariat på Nordiska museet, där representanter inom det fotografiska området samverkade och försökte lösa frågor som rör fotografi. De fick mycket gjort, men ändå lades det ned under 2011. Hur kan vi rädda och bevara våra fantastiska bildskatter som finns runt om i landet? Önskemålet från flera röster inom fotovärlden är en gemensam nationell strategi. Men, vem/vilka institutioner ska ansvara för det? Nätverket Nationellt ansvar för fotografi i Sverige, med många både privata fotografer och institutioner som medlemmar, har i många år kämpat med att lyfta fram och synliggöra de här problemen. Det här är temat som vår gäst Eva Dahlman , fotohistoriker, etnolog och hedersdoktor på humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet samtalar om tillsammans med Annelie von Wowern , arkivpedagog och bildarkivarie på Riksantikvarieämbetet. Häng gärna med och lyssna! Välkommen att botanisera vidare på vår bildplattform i Flickr Commons . Där finns ett urval av bilder av de fotografer som nämns i podden. I arkivets sökportal Arkivsök på Riksantikvarieämbetets hemsida hittar du många av arkivets bildsamlingar med bilder i digital form. Programledare är Annelie von Wowern. Avsnittet är inspelat av Roger Magnusson . Redaktör är Annelie von Wowern. Producent för K-podd är Erik Larsson . Inlägget K-podd 84: Arkiv special – Fotografier, en del av vårt visuella kulturarv dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 83: Arkiv special – En pågående livsgärning kring hällristningar 42:47

34 weeks sitten42:47

42:47

Han har över 900 titlar publicerade i Vitterhetsakademiens bibliotek vid Riksantikvarieämbetet. Sven-Gunnar Broström är en av Sveriges mest erfarna undersökare av hällristningar. Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning. I Riksantikvarieämbetets arkiv finns bland mycket en stor mängd information om våra fasta fornlämningar runtom i Sverige. Vi har som myndighet ägnat oss åt att skapa och samla in sådan dokumentation både som texter, bilder och ritningar ända sedan 1600-talet. Länge gjorde Riksantikvarieämbetet det här själva, men under de senaste decennierna är det nästan bara museer och privata aktörer som gör ett jättejobb med att både undersöka och vårda våra fornlämningar. Sven-Gunnar Broström föddes i det hällristningsrika Enköpingsområdet i Uppland och har sedan barnsben intresserat sig för mänskliga spår i urberget. Han lärde då känna och fick följa med den store upptäckaren av Upplands hällristningar, Einar Kjellén , ut i fält. På 1970-talet deltog han i Riksantikvarieämbetets stora fornminnesinventering med hällristningar som specialitet. På 1970- och 80-talen ytinventerade Broström tillsammans med kollegor Södertörns åkrar efter stenåldersfynd. De upptäckte ett 50-tal boplatser med tusentals fyndposter som nu är inlämnade till Statens Historiska Museer. Under dokumentationsprojekt i Bohuslän på 1990-talet utarbetade Broström och kollegan Kenneth Ihrestam en analog dokumentationsmetod som de fortfarande använder. Kring millennieskiftet deltog Broström i arbetet med en ny dokumentation av de berömda hällristningarna vid Nämforsen, en del av Ångermanälven. Detta gjordes i samarbete med Umeå universitet. Broström har tillsammans med kollegor sedan 1970-talet inventerat samtliga kända hällristningar i Södermanland och Västmanland. Han har också arbetat med stora dokumentationsprojekt i Skåne, Småland och Halland, exempelvis på Bjärehalvön, i Simrishamn och i Tjust. Broström har genomfört många vårduppdrag på kända hällristningar, samt hällristningsinventeringar i större arkeologiska projekt i samband med infrastrukturbyggen. Inventeringarna har inte bara betytt förbättrade beskrivningar av tidigare kända hällristningar utan i hög grad upptäckter av nya hällristningar, ofta i samma område. Förutom Ihrestam medverkade ofta Roger Wikell . Broströms och hans kollegors arbete har resulterat i hundratals rapporter och artiklar över hällristningar och stenåldersfynd, och de flesta av dem, från 1993 till 2023, är tillgängliga via Arkivsök . Programledare för detta avsnitt av K-podd är Anders Gidlöf och Eva Tranaeus . Inlägget K-podd 83: Arkiv special – En pågående livsgärning kring hällristningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmålningar 20:07

42 weeks sitten20:07

20:07

Välkommen till ett nytt avsnitt av K-podd:Arkiv special. Personalen i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, genom forskning och annat. På vinden i medeltida kyrkor finns muralmålningar från åren 1180–1350 bevarade. Dessa undangömda muraler ovanför kyrksalarnas valv går att hitta i Östergötland, Småland, Skåne, Västmanland och Uppland. Romansk muralmålning i Historiska museet vid Lunds universitets samlingar. Muralmålningen flyttades år 1919 från Höör kyrka i Skåne till museet i Lund. Foto: Roberto Fortuna (CCBY) Men hur kommer det sig att muralmålningar finns där på kyrkvindarna? Där kan de ju inte att ses av allmänheten? I det här avsnittet ger Anna Henningsson , konsthistoriker och konservator, svar på de här frågorna och berättar mycket annat intressant om målningarna. Det var på 90-talet när Anna läste konsthistoria som hon för första gången fick se en av dessa muralmålningar. Hon fascinerades av bilderna i kyrkornas valv. Annelie von Wowern och Anna Henningsson under inspelning av podd-avsnittet. Foto: Roger Magnusson (CCBY) I dag befinner sig Anna mitt uppe i arbetet med en avhandling om muralmålningar från medeltiden runt om i Europa. I sin forskning har hon valt att närmat sig ämnet på ett lite annat sätt, än den tidigare forsknings-traditionen inom medeltida konst. Anna har haft stor hjälp av arkivet hos oss under sitt arbete. Inte minst av de fotografier av muralmålningar som producerats inom RAÄ:s verksamhet, Forskningsföretaget Sveriges kyrkor och enskilda forskare som Berit Wallenberg. Programledare och redaktör är Annelie von Wowern . Avsnittet är inspelat och redigerat av Roger Magnusson . Producent för K-podd är Erik Larsson . Badelunda kyrka, Västerås. Muralmålningar i vapenhuset som frilades under gammal puts, sannolikt utförda av Urban Olofsson från Östervåla på 1540-talet. I taket ser man åtta änglar, bärande redskap som symboler för Kristi lidande. Foto: Filip Mannerstråle (PD) Inlägget K-podd 82: Arkiv special – Kyrkvindarnas medeltida muralmålningar dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 81: Postmodern bebyggelse – hur sparar vi den för framtiden? 47:09

1 year sitten47:09

47:09

I K-podd avsnitt 81 tar arkitekturhistorikern Cathrine Mellander Backman oss med på en exkursion i det sena 1900-talets postmoderna bebyggelse. Vi samtalar om vad det är som gör den här bebyggelsen typisk och också om vad som behövs för att den inte ska rivas ut och förloras för eftervärlden. I podden kommer Cathrine Mellander Backman in på att det ännu saknas tillräcklig kunskap om de kulturhistoriska värdena i det sena 1900-talets bebyggelse. En kunskap som behövs för att på klokt sätt ta vara på den här bebyggelsen för framtiden. – Bristen på kunskap om det sena 1900-talets arkitektur är särskilt problematisk när vi har en klimatkris som kräver en omställning i byggbranschen, från att riva och bygga nytt till att istället anpassa och bevara, säger Cathrine Mellander-Backman, arkitekturhistoriker och utredare på Riksantikvarieämbetets kulturmiljöavdelning. Bildexempel där podden bor på K-blogg: k-podd-81-postmodern-bebyggelse-hur-sparar-vi-den-for-framtiden Bevarande viktigt för förståelse Men det är inte bara klimatskäl som gör att vi behöver ha med den här biten av vår historia in i framtiden: – När vi tar fram historiska fakta om det förflutna så förser vi platser, landskap, miljöer och byggnader med mening och vi tillskriver dem ett värde. De hjälper oss att förstå vårt förflutna. Därför är det viktigt att också bevara den här moderna bebyggelsen. Att förstå ett samhälles historiska utveckling är fundamental också för att förstå sin samtid, säger Cathrine Mellander Backman. https://k-blogg.se/wp-content/uploads/2024/02/Untitled-Session-7_mixdown.mp3 Några bildexempel Terry Farrell var en av de mest inflytelserika arkitekterna i England under de sista decennierna av 1900-talet. Farrells gestaltning av MI6 i London (Secret Intelligence Service) invid Themsen från 1994 kännetecknas av eklekticism och en hög grad av ingenjörskonst där olika historiska stilelement har kombinerats på ett lekfullt vis. Foto: Richard Cooke (CC BY-SA 2.0) När Södra stationsområdet planerades under tidigt 1980-tal tog Stockholms stadsbyggnadskontor fram ett kvalitetsprogram för att säkerställa att det fick en sammanhållen gestaltning även om flera olika byggare och arkitekter fick uppdragen att uppföra och färdigställa området. Den spanske arkitekten, Ricardo Bofill, ansvarade exempelvis för den så kallade ”Bofills båge” som utgör en ansenlig svängd byggnadskropp med central placering i området. Bofills båge, uppförd 1992, utgör genom sin volym och svängda form samt genom sin klassicerande utformning en tydlig representant för postmodernismen. Foto: Håkan Svensson (CC BY-SA 3.0) Bostadshuset i hörnet Rådmansgatan-Upplandsgatan i Stockholm från 1979, ritat av arkitekten Sune Malmquist, är ett tidigt exempel på en följsam anpassning, i både höjd och fasadkomposition, till den omgivande stenstaden. Med element hämtade från den klassiska arkitekturen i form av rusticerad bottenvåning, pilastrar med joniska kapitäl och gesims samt dekorativa inslag kring fönster och dörrar utgör byggnaden ett avsteg från den tidigare modernismens avskalade formspråk. Foto: I99pema/Wikimedia. (CC BY-SA 3.0) Stadsplanen för S:t Eriksområdet i Stockholm togs fram av planarkitekten Aleksander Wolodarski och byggnaderna, uppförda mellan 1995-1998, ritades av arkitekterna Brunnberg & Forshed. Bebyggelsen anknyter till den svenska 20-talsklassicismen i såväl skala, färgsättning som fasadkomposition. Stadsplanen för området utgör ett tydligt uttryck för ett förnyat intresse för olika värden i stadsrummet som växte fram under 1970- och 80-talen, såsom rumslighet, platsbildningar, grönstrukturer och en anpassning av ny bebyggelse till befintlig. Foto: I99pema/Wikimedia. (CC BY-SA 3.0) Skanskas kontorshus, vid Lilla bommen i Göteborg, uppfört 1989 och ritat av arkitekten Ralph Erskine. Byggnaden ger, genom sin röd- och vitrandiga fasad och takets uppstickande byggnadsdelar, associationer till sjömärken och periskop. Detta kommunikativa inslag var kännetecknande för det postmoderna formspråket. Byggnaden har även inslag av så kallad ”high tech” som kännetecknas av ett utpräglat användande av glas och stål i materialen och av att exteriören strävar efter att synliggöra byggnadens bärande strukturer samt att trappor, hissar och ventilationssystem utgör del av den arkitektoniska gestaltningen. Foto: ArildV/Wikimedia. (CC BY-SA 3.0) Nya Riksbanken i Uppsala, uppförd 1989, ritad av arkitekten Carl Nyrén. Den kvadratiska byggnadsvolymen, den centralt placerade glaslanterninen på taket samt fönstrens symmetriska placering i fasaden bidrar till byggnadens strama formspråk. Den sparsmakade gestaltningen med inslag av klassicism kontrasteras av byggnadens starka färg i en varmt röd nyans. Den internationella postmodernismens intresse för klassisk arkitektur och starka signalfärger fick en mer nedtonad framtoning i Sverige. Foto: Foto: I99pema/Wikimedia. (CC BY-SA 3.0) Inlägget K-podd 81: Postmodern bebyggelse – hur sparar vi den för framtiden? dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 80: Arkiv special – Oväntad studie av arkivmaterial 23:59

1 year sitten23:59

23:59

Välkommen till ännu ett K-podd – Arkiv special. Vi som arbetar i Riksantikvarieämbetets arkiv plockar fram och tittar på spännande handlingar och intressanta bildsamlingar. Vi bjuder också in personer som på olika sätt har en koppling till vårt material, exempelvis genom forskning. När vi pratar om historiska arkiv och arkivhandlingar på kulturarvsinstitutioner ser nog många en forskare framför sig, som tar del av dokument eller bilder inom ett specifikt område. Kanske som underlag till en avhandling, en utredning eller en bok. Och så ser det ofta ut hos oss, även om alla är välkomna att besöka vårt arkiv och ta del av våra samlingar. Men, finns det andra sätt att använda eller ta del av vårt arkivmaterial? Såklart det gör! Ibland är användningsområdet kanske lite oväntat. Många av er lyssnare förväntar sig nog inte att en konstnär har användning av vår topografiska samling i sitt konstprojekt. I det här avsnittet ska vår kollega Maria Jonsson , arkivarie och konstnär, berätta om ett av sina konstprojekt. Där arkivstudier blir en del av den konstnärliga arbetsprocessen och där arkivmaterial används som inspiration till konstverk. Nio verk som visar portarna i Ismantorps borg. Kol och akryl på träpannå. Ingår i verket ”Undersökning av Långlöt 30:1”. Foto: Maria Jonsson (CC BY) Programledare är Annelie von Wowern . Avsnittet är inspelat av Catrine Rigefalk . Redigering Roger Magnusson . Redaktör Annelie von Wowern . Producent för K-podd är Erik Larsson . ”Vegetation I”, Maria Jonsson 2022. Akryl på akvarellpapper. Foto Maria Jonsson (CC BY) I Research Catalogue ligger Marias kursprojekt. På Marias hemsida kan vi se fler av hennes verk. Inlägget K-podd 80: Arkiv special – Oväntad studie av arkivmaterial dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 79: Digitaliseringens möjligheter för forskningen 41:19

1 year sitten41:19

41:19

Digitaliseringen öppnar helt nya möjligheter för forskningen att ta del av större mängder data och genomföra storskaliga analyser. Det gäller inte minst på kulturarvsområdet. I K-podd avsnitt 79 berättar arkeolog och osteolog Åsa M Larsson om fördelarna med ett sammankopplat och digitaliserat kulturarv på arkeologins område. Åsa M Larsson är verksamhetsutvecklare och nu även tillförordnad enhetschef på Riksantikvarieämbetet. Hon samordnar myndighetens arbete med forskningsinfrastrukturen SveDigArk (SweDigArch). – Kulturarvet idag är utspritt på många olika institutioner, baserat på ett analogt system. Det som digitaliseringen gör är att den återskapar en helhet så att uppgifterna kan nås överallt ifrån. Det gynnar forskningen, men det gynnar också kulturarvsinstitutionerna som visar hur värdefulla samlingarna är för kunskapsutvecklingen och hur viktigt deras digitaliseringsarbete är, säger hon. Detta är den tredje delen av Riksantikvarieämbetets poddserie om digitaliseringens möjligheter. Del 1 handlade om digitaliseringen på museiområdet och del2 om digitaliseringen och samhällsbyggnadsprocessen . SveDigArk/SweDigArch SveDigArk är en distribuerad infrastruktur för digital arkeologi, som tillhandahåller expertis, tjänster och resurser för digitalisering av arkeologisk data. Genom att tillvara och tillgängliggöra den enorma kunskapspotential som finns i arkeologisk dokumentation, naturvetenskapliga analysresultat och kulturarvssamlingar, skapas möjligheter att genomföra komplexa datadrivna analyser på dessa material. SveDigArk har finansiering fram till 2027. Vetenskapsrådets webbplats Swedigarchs webbplats Inlägget K-podd 79: Digitaliseringens möjligheter för forskningen dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 78: Återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor 25:00

1 year sitten25:00

25:00

I dagarna återrapporterar Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag till kulturdepartementet som handlar om att utreda förutsättningar för identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor. I K-podd avsnitt 78 reder vi ut vad frågan handlar om tillsammans med Riksantikvarieämbetets utredare Kicki Eldh och Jenny Bergman, antikvarie vid Historiska museet vid Lunds universitet. – Det pågår återlämnandeprocesser […] Inlägget K-podd 78: Återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 77: Arkiv special – Mårten Sjöbecks bildsamling om en svunnen tid 27:20

2 years sitten27:20

27:20

Mårten Sjöbeck (1886 – 1976) var en förstklassig stilist, både som författare och fotograf. Han fotade själv de bilder han behövde till sina böcker och artiklar. Det blev tusentals foton. Och närmare åtta tusen av dessa svartvita fotografier, från 1920 fram till 1950-talet finns i Riksantikvarieämbetets arkiv. Motiven är främst kulturlandskap och kulturmiljöer i Sverige. […] Inlägget K-podd 77: Arkiv special – Mårten Sjöbecks bildsamling om en svunnen tid dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 76: Arkiv special – Vem var Berit Wallenberg? 26:16

2 years sitten26:16

26:16

En dag i början av 1980-talet fick Riksantikvarieämbetets arkiv besök av en äldre kvinna bärande på tunga kassar och lådor. Hon ville donera tusentals bilder, manuskript och anteckningar för framtida forskning. Kvinnan var Berit Wallenberg. Här berättar prästen och författaren Lars Djerf om hennes mycket spännande liv och värv. I Riksantikvarieämbetets källare på Storgatan i […] Inlägget K-podd 76: Arkiv special – Vem var Berit Wallenberg? dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 75: En digitaliserad samhällsbyggnad 30:14

2 years sitten30:14

30:14

Byggande och markutnyttjande är beroende av pålitlig digital information. Men hur ser det egentligen ut med informationen om fornlämningar, riksintressen och bebyggelse? Hänger den historiska informationen med i vår digitala tidsålder? Och finns det någon plats för Pippi Långstrump i samhällsbyggnadsprocessen? Avsnittets gäst i K-podd är Per Lindqvist, verksamhetsutvecklare på enheten för kulturmiljöinformation på Riksantikvarieämbetet. […] Inlägget K-podd 75: En digitaliserad samhällsbyggnad dök först upp på K-blogg - Riksantikvarieämbetets blogg .…

K-podd

1
K-podd 74: Arkiv special – Världens främsta textilsjukhus, del 3 24:00

2 years sitten24:00

24:00

Tervetuloa Player FM:n!

Player FM skannaa verkkoa löytääkseen korkealaatuisia podcasteja, joista voit nauttia juuri nyt. Se on paras podcast-sovellus ja toimii Androidilla, iPhonela, ja verkossa. Rekisteröidy sykronoidaksesi tilaukset laitteiden välillä.